ÅSIKT

Ny mediekoncentration möter motstånd i USA

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den 2 juni fattade USA:s kommunikationsverk, FCC, ett beslut som kan få ödesdigra konsekvenser för pressfriheten i USA. Med rösterna 3-2 beslutade verket att slopa så gott som alla begränsningar mot massmediekoncentration.

I Sverige fick beslutet begränsad uppmärksamhet.

Märkligt, särskilt mot bakgrund av vårt eget stora beroende av USA:s massmedier. Det som händer där brukar förr eller senare hända även här.

Nu kan de stora etermediejättarna, Viacom, Disney, News Corp, General Electric och AOL Time Warner, köpa upp och äga fler tv-kanaler, tidningar och andra medieföretag än någonsin förr.

Var det någon som sa att den amerikanska mediebevakningen av Irakkriget var patriotisk i överkant? Vänta bara. Om några år kan alla kanaler se ut som Fox och CBS.

Styrelsen för FCC är politiskt tillsatt, och det fanns en klar ideologisk skiljelinje i omröstningen. De tre republikanerna, med Colin Powells son Michael Powell i spetsen, röstade ja till att ta bort ägarbegränsningarna. De två demokraterna röstade emot.

Marknadsliberaler som Michael Powell ser inte kapitalismens blinda fläck. De utgår ifrån att en oreglerad marknad per definition ökar konkurrensen eftersom de lärt sig den saken i skolan. I praktiken beter sig marknaden ofta på rakt motsatt sätt. Utan regler mot ägarkoncentration leder den till monopol, eller i varje fall oligopol. Några få megabolag delar upp marknaden och ser till att inga nya konkurrenter sticker ut hakan.

I mediebranschen är tendensen extra allvarlig eftersom medierna inte bara är bärare av en affärsidé utan också förväntas bära upp det offentliga demokratiska samtalet.

Det finns dock hopp. FCC:s beslut har stött på hårt motstånd i alla politiska läger i USA.

I kongressen har 100 demokrater skrivit en protestnot. Fackliga AFL-CIO motsätter sig förändringarna, liksom vapenlobbyisterna i NRA och kristna konservativa organisationer.

Artisterna Billy Joel, Bonnie Raitt, Pearl Jam och Patti Smith skriver i en artikel att de ”som amerikanska medborgare är mycket bekymrade för att den ökade koncentrationen av medieägandet ska minska pluralismen av åsikter och påverka den amerikanska demokatin negativt.”

Till och med mediemogulen Ted Turner är upprörd. Han säger att han aldrig hade kunnat starta CNN om de nya reglerna hade funnits 1980. Han om någon borde veta.

Den republikanske senatorn John McCain, som hotade Bush i primärvalen inför presidentvalet 2000, ska nu kalla in Powell till förhör i senaten. Han utesluter inte att de regler FCC tagit bort kan komma att återinföras genom ny lagstiftning.

Ur den ultimata marknadsliberalismen föds därmed ett plötsligt och förvånande motstånd. Politiska intressen som normalt inte samarbetar särskilt väl tvingas samman för att rädda den amerikanska pressfriheten.

Mediekritikerna John Nichols

och Robert W McChesney uttrycker saken väl i tidningen The Nation: ”Till slut kommer Powell kanske att bli ihågkommen, inte för att han tog bort reglerna, utan för att han tryckte på så hårt att han väckte Amerika.”

Jesper Bengtsson