ÅSIKT

Thailands krig mot illegala flyktingarna

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Först var det kriget mot drogerna. Det utlystes av Thailands premiärminister Thaksin Shinawatra den första februari i år. På tre månader skulle drogerna upphöra att vara ett samhällsproblem, i ett samhälle som sedan decennier dränkts av heroin och metaamfetamin.

Polisen fick extraordinära befogenheter för att klara uppgiften. Minst 2000 personer dödades. Många av dem sköts ihjäl av polisen, andra mördades av konkurrerande drogkarteller.

Ofta sammanfaller dessa båda kategorier. Polisen i Thailand är extremt korrupt.

När kriget mot drogerna blåstes av, utan att polisen satt dit en enda ledande narkotikahandlare, förklarade Thaksin Shinawatra krig på nytt. Nu stod de illegala flyktingarna från Burma i skottgluggen. Enligt vissa bedömningar lever över två miljoner människor från Burma i Thailand. De flesta lever gömda och utsatta och exploateras stenhårt på den thailändska arbetsmarknaden. De har de lägsta lönerna och de vidrigaste arbetsförhållandena. Enligt FN-organet Unesco är 100 procent av de prostituerade på bordellerna i norra Thailand från Burma.

Av rädsla för att återförvisas till diktaturens Burma vågar flyktingarna inte protestera mot villkoren.

I slutet av maj gjorde polisen sitt första tillslag. 400 arbetare på en textilfabrik i gränsstaden Mae Sot arresterades och skickades över gränsen.

Det nya kriget utlystes inte av en slump.

Regeringen i Thailand vill förbättra relationerna med militärjuntan i grannlandet Burma. Det handlar om pengar. Thailändska företag, bland annat Thaksins eget familjeföretag, vill investera i Burma, men hindras av de historiskt dåliga relationerna länderna emellan.

Kriget mot flyktingarna innebär också en stark press på den burmesiska demokratirörelsen, som till stora delar lever i exil i Thailand. Under många år har de thailändska myndigheterna gett demokratirörelsen sitt tysta erkännande. Deras politiska aktiviteter, och deras relativa styrka internationellt, har varit helt beroende av att Thailand accepterar deras närvaro.

Nu drar premiärminister Thaksin åt snaran. Den 30 juni, en månad efter att juntan i Burma fängslat demokratirörelsens ledare Aung San Suu Kyi, meddelade Thaksin att ”Thailand inte kommer att tillåta att grupper använder thailändskt territorium för att protestera mot ett grannland”.

Den 2 juli arresterades 11 demokratiaktivister som planerade en protest utanför Burmas ambassad i Bangkok. I norra Thailand har flera av de burmesiska exilgruppernas kontor fått stänga.

Samtidigt säger Thaksin Shinawatra att han vill engagera sig ”konstruktivt” för att driva på den demokratiska utvecklingen i Burma. Vad det betyder är lite oklart. Nyligen lanserade han en ”färdplan” för fred och demokrati i Burma. Planen avfärdades omedelbart av generalerna i Rangoon.

När kriget mot de illegala flyktingarna blåses av kommer Thailands nya policy sannolikt att ha resulterat i två saker. Tillvaron för flyktingarna i Thailand kommer bli ännu mer osäker, och thailändska företag kommer ha skrivit under ett par dussin nya handelsavtal med Burma. Demokratin däremot, den får vänta.