ÅSIKT

Tummen upp för utländska läkare

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På bilden några av de utländska läkare, invandrare i Sverige, som snabbutbildades under 2002, inom det så kallade Stockholmprojektet, för att kunna jobba på svenska sjukhus.
Foto: Tommy Mardell
På bilden några av de utländska läkare, invandrare i Sverige, som snabbutbildades under 2002, inom det så kallade Stockholmprojektet, för att kunna jobba på svenska sjukhus.

I dag arbetar knappt 500 personer från EU:s nya medlemsstater i den svenska sjukvården. På många håll har till exempel doktorer från Polen varit räddningen för landsting med stora rekryteringsproblem.

Läkarnas arbetstillstånd gäller i tre år. Därefter måste de enligt reglerna åka hem. För många vars tillstånd går ut nu under hösten skulle det betyda att de tvingades lämna Sverige trots att det bara återstår månader innan till exempel Polen ingår i den gemensamma europeiska arbetsmarknaden.

Byråkratiskt och ett slöseri för både de anställda och deras arbetsgivare.

Lyckligtvis har Ams insett detta.

I går kom beskedet att den utländska vårdpersonalen kommer att få sina arbetstillstånd förlängda.

Det är bra för landsting och vårdanställda, naturligtvis. Men framför allt bra för debatten om en friare arbetskraftsinvandring. Den får absolut inte handla om hur byråkratiska regler skapar onödiga problem. Frågan är nämligen alldeles för viktig.

I förra valrörelsen gjorde folkpartiet arbetskraftsinvandring till en av huvudfrågorna. Sedan dess har ämnet återkommit, inte minst mot bakgrund av den kommande utvidgningen.

I början av året lämnade Berit Rollén över sin utredning om konsekvenserna av den utvidgade europeiska arbetsmarknaden. Utredningen drar slutsatsen att den seriösa arbetskraftsinvandringen inte kommer att utgöra något problem, men att det finns risk för missbruk av trygghetssystemen. Därför föreslog man vissa övergångsregler.

Den åsikten delas inte av arbetsmarknadens parter. Både arbetsgivare och fack menar att de regler som gäller dagens EU-medborgare också måste omfatta morgondagens.

Inom LO finns dock en oro för att problemen på delar av arbetsmarknaden skulle kunna förvärras. Det gäller till exempel bygg-, transport- och tjänstesektorerna. Fackförbunden inom LO har därför tillsatt en aktionsgrupp med målet att bland annat värna kollektivavtalen.

Det råder ingen tvekan om att en friare arbetskraftsinvandring uppfattats som ett medel i kampen mot löntagarnas organisationer och regleringarna av den svenska arbetsmarknaden. Det är en utmaning som de fackliga organisationerna måste möta genom att stärka den egna organisationen. Men också genom att anamma en organiserad arbetskraftsinvandring, bland annat inom ramen för en gemensam arbetsmarknad i Europa.

Just därför skulle det vara förödande om debatten i stället skulle komma att handla om byråkratisk okänslighet och paragrafrytteri. Inte minst när det gäller vårdpersonal som gör ett nödvändigt arbete.

IP