ÅSIKT

Nej-sidan – först ur startblocken

Borgerliga väljare kluvna inför omröstningen.

ja-sidans ansikte Göran Persson talade i helgen på Broderskapsrörelsens kongress i Skellefteå. För de borgerliga euro-förespråkarna tycks problemet vara att folkomröstningen delvis förvandlats till en förtroendeomröstning om Göran Persson och regeringen.
Foto: PRESSENS BILD
ja-sidans ansikte Göran Persson talade i helgen på Broderskapsrörelsens kongress i Skellefteå. För de borgerliga euro-förespråkarna tycks problemet vara att folkomröstningen delvis förvandlats till en förtroendeomröstning om Göran Persson och regeringen.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Så har då kampanjen startat på allvar. Sedan Göran Persson för en vecka sedan med sitt tal i Björkvik avlossade startskottet för folkomröstningskampanjens slutspurt tävlar nu ja- och nej-förespråkare om uppmärksamheten. Det verkar som nej-sidan varit snabbast ur blocken.

Centern har hållit nej-upptakt i Skövde och Per Gahrton har ännu en gång förklarat att den gemensamma valutan förutsätter en europeisk stat. I helgen inledde vänsterpartiet slutspurten under rubriken ”nu ger vi järnet”.

Knäpp på näsan för Persson

Ja-sidan tycks ha det svårare, även om den socialdemokratiska kampanjen rullat igång.

I veckan utmanade de socialdemokratiska euro-förespråkarna sina motståndare på debatt över hela landet och en uppgörelse mellan regeringen och LO om stabilitetspolitiken har också utlovats till den socialdemokratiska valupptakten nästa helg.

Nej-sidan leder också i de opinionsundersökningar som gjorts. Trots det lär de kommande fem veckorna bjuda på en allt intensivare kamp om väljarna, en kamp som kommer att avgöras på två olika spelplaner.

För de borgerliga euro-förespråkarna tycks problemet just nu vara att folkomröstningen delvis förvandlats till en förtroendeomröstning om Göran Persson och regeringen. Under våren stod det klart att åtskilliga borgerliga opinionsbildare, från partipolitiker till ledarskribenter, kände en kluvenhet inför omröstningen.

Lika hett som man åtrådde ett ja till euron önskade man att socialdemokraterna i allmänhet och Persson i synnerhet skulle få en knäpp på näsan. Nu ska kampanjerna åter gå i takt, men frågan är om det hjälper. Jämte Persson framstår Leijonborg, Svensson och Lundgren som tämligen bleka.

Risken är att den socialdemokratiske ledaren ensam framstår som ja-sidans ansikte. Det kommer i så fall att göra det svårt att mobilisera borgerliga röster för euron.

För vänsterväljarna är situationen delvis den motsatta. Många förknippar i praktiken Europasamarbetet med nedskärningar, avregleringar och växande klyftor. Europa står alltså för motsatsen till det som utmärkt det socialdemokratiska välfärdsbygget.

Kontrast till USA

Andra, inte minst flera fackliga ledare, ser tvärt om en europeisk modell i kontrast till en amerikansk. Till skillnad från den marknadsfundamentalism som varit USA:s främsta exportsuccé de senaste årtiondena skulle den europeiska modellen lämna utrymme för en politik med sociala jämlikhetsambitioner.

För många vänsterväljare kommer därför bilden av det framtida europeiska samarbetet att bli avgörande. Kan det fungera som en förlängning av välfärdsbygget eller kommer det att fungera som första steget i dess nedmontering?

Om en månad vet vi vilken av framtidsbilderna som lyckats övertyga väljarna.

IP