ÅSIKT

Tidningsläsandet gör stor skillnad

Svenskar och finländare läser mest tidninger i EU

När vi svenskar inte sover i hängmattan är vi flitiga med att läsa tidningar. Eftersom vi möter skriven text varje dag i dagstidningar gör det oss duktiga på läsförståelse vilket är viktigt bland annat för demokratin.
Foto: BIBBI JOHANSSON
När vi svenskar inte sover i hängmattan är vi flitiga med att läsa tidningar. Eftersom vi möter skriven text varje dag i dagstidningar gör det oss duktiga på läsförståelse vilket är viktigt bland annat för demokratin.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Svenskarna är flitiga tidningsläsare. Enligt den senaste Europabarometern, EU:s regelbundna opinionsundersökningar, läser 77,7 procent av svenskarna tidningar fem till sju gånger i veckan. Bara finländarna slår oss med en tiondels procent.

I övriga EU-länder är tidningsläsandet betydligt mindre omfattande. I genomsnitt läser inte ens hälften av européerna en daglig tidning, i länder som Grekland, Portugal och Spanien så lite som var tredje.

Läsandet sjönk på 90-talet

Under 1990-talet förutspådde många dagstidningarnas kris. Ny teknik och nya kulturella vanor ansågs göra den traditionella papperstidningen hopplöst föråldrad. Mellan 1990 och 1996 sjönk också morgontidningsläsandet med nästan tio procent enligt SOM-institutets siffror.

Sedan dess har dock trenden vänt. Morgontidningsläsandet har sakta men säkert återhämtat sig. Aftonbladets upplageframgångar pekar åt samma håll. Samtidigt når Aftonbladets nättidning allt fler. Det finns ingen motsättning mellan ny och gammal teknik. Samtidigt som svenskarna tillhör de flitigaste tidningsläsarna använder vi också datorerna mest i Europa.

Nedgången i tidningsläsande under 1990-talet var ett utslag av den ekonomiska krisen. När hushållsbudgeten inte går ihop tvingas man avstå från sin tidning. Men det betyder inte att den tekniska eller kulturella utvecklingen sprungit ifrån den dagliga tidningen. De som förutspådde dagstidningens död var för tidigt ute, lyckligtvis. Tidningsläsandet gör nämligen skillnad.

När OECD i mitten av 1990-talet i en internationellt mycket uppmärksammad undersökning testade vuxnas läsförståelse i sju länder runt om i världen placerade sig Sverige i topp. Sverige hade inte bara de bästa genomsnittliga resultaten, utan kanske framför allt en hög nivå i alla delar av befolkningen. I Sverige läser också den som har en kort utbildning. Naturligtvis beror det till stor del på att den vanlige svensken möter skriven text varje dag i sin dagstidning.

Betydelse för demokratin

Mitt i diskussionen om kompetens som förutsättningen för ekonomisk tillväxt finns det anledning att påminna om grunden. Den svenska arbetskraften består av läsande människor. Det är den viktigaste förutsättningen för ekonomins flexibilitet och konkurrenskraft.

Än viktigare är kanske läsandets betydelse för demokratin.

Ett demokratiskt samtal värt namnet förutsätter att medborgarna i allmänhet har en möjlighet att ta del av samhällsfrågorna. I det avseendet är dagstidningen överlägsen andra medier. Italien och dess premiärminister Silvio Berlusconi utgör ett varnande exempel på hur det kan gå om samhällsdebatten tvingas anpassa sig efter tv-formatet.

Vi på Aftonbladet är stolta över våra läsare.

IP