ÅSIKT

Ingen ånger- vecka i valet

Partiledarna i samspråk inför EMU-debatten i riksdagen i våras. En sak verkar ja och nej-sidan vara överens om; säger vi nej nu dröjer det lång tid innan en ny omröstning kan hållas.
Foto: AFTONBLADET
Partiledarna i samspråk inför EMU-debatten i riksdagen i våras. En sak verkar ja och nej-sidan vara överens om; säger vi nej nu dröjer det lång tid innan en ny omröstning kan hållas.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det finns ingen ångervecka i valet om euron. Den saken tycks ja- och nej-sidan vara överens om. Vid ett nej den 14 september får Sverige vänta i minst tio år på en ny chans att gå med i valutaunionens tredje steg.

Vid ett nej till EMU nu kan Sverige tidigast komma med 2013, långt efter de första nya EU-länderna.

Det är ett viktigt konstaterande. När Göran Persson i vintras sa att det ”nog blir en ny folkomröstning” vid ett nej framstod ångerveckan som ett rimligt alternativ. Nej-sidan har sedan utnyttjat detta argument i valkampanjen. Om du är det minsta osäker, rösta nej. Det kommer fler chanser.

Minst tio års väntan

Men nu erkänner även Eriksson, Sjöstedt, Theorin och de andra att det kommer att ta minst tio år. Vågar svenska folket vänta så länge?

Möjligheterna till en ny folkomröstning påverkas av flera faktorer. Anständighetsaspekten är naturligtvis den första. Höstens folkomröstning måste respekteras. Det skulle vara demokratiskt mycket tveksamt med en ny omröstning redan om två tre år.

Den andra aspekten handlar om opinionen. Ja-partierna i riksdagen kommer aldrig riskera ett nytt nederlag (om det nu blir nej i höstens val – den saken är ju trots allt inte avgjord ännu).

Här kan Norge tjäna som exempel.

Sedan det blev klart att utvidgningen kommer att genomföras under 2004 har EU-opinionen i vårt grannland svängt 180 grader. I dag vill en tydlig majoritet av de norska väljarna rösta ja till EU. En ny folkomröstning är på gång, även om de politiska partierna har svårt att ena sig om saken.

Partierna i den svenska riksdagen verkar utgå ifrån att en ny folkomröstning kan börja planeras först i slutet av nästa mandatperiod, det vill säga omkring 2010. En ny folkomröstning kan möjligen hållas redan året därpå. Vi skulle då kunna bli medlemmar i EMU:s tredje steg tidigast 2013. Det skulle i så fall innebära att vi blir medlemmar flera år efter att de första nya EU-länderna bytt sin valuta mot euron.

Sverige på efterkälken

Estland är i princip redan redo. Tjeckien, Ungern och Malta knackar också på dörren. Troligen blir de medlemmar 2010, möjligen något tidigare. I nästa steg vill länder som Lettland, Litauen och Polen komma med. För dem är euron en naturlig del av den ökade integrationen av Europa. I denna andra omgång kan Sverige ansluta sig.

Om ja-sidan har rätt i sina profetior har vi då hamnat rejält på efterkälken, både vad det gäller inflytandet i Europa och den ekonomiska utvecklingen. Det borde rimligen vara bättre att gå med nu, när ekonomin går något bättre än för EU-genomsnittet och kronan är stark. Om tio år vet vi inte var Sverige står.

Höstens val är med andra ord inget låtsasval. Det finns ingen ångervecka.

JB