ÅSIKT

Politikens klassamhälle

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I skuggan av den pågående folkomröstningskampanjen presenterade Skolverket i veckan en rapport om svenska elevers syn på demokratin. Resultaten borde ha fått alla kampanjande politiker att dra efter andan.

Rapporten Ung i demokratin påminner oss nämligen om att Sverige år 2003 är ett politiskt klassamhälle. Klyftorna i fråga om politiskt inflytande och deltagande är långt ifrån på väg att suddas ut. Tvärtom återskapas gamla mönster bland dagens gymnasieelever.

Tystade elever

Skolverket har låtit drygt 2 500 studenter i gymnasieskolans avgångsklasser svara på kunskaps- och attitydfrågor om demokratin. Överlag visar det sig att svenska gymnasister kan mycket om demokrati. De upplever också att de har möjlighet att ge uttryck för sina åsikter och påverka sin situation. Men det gäller inte alla.

Studenterna på gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar känner inte ett lika starkt stöd från skolan. Gymnasisterna säger själva att de inte kan säga emot läraren i politiska frågor, att undervisningen inte tar upp olika synpunkter och att de inte uppmuntras att skaffa sig en egen åsikt.

I synnerhet gäller det de traditionellt mansdominerade utbildningarna.

Klassval

Resultatet är oundvikligt. Medan 93 procent av studenterna på de studieförberedande utbildningarna säger att de kommer att rösta i framtida val är motsvarande siffra för de mansdominerade yrkesförberedande utbildningarna 58 procent.

I viljan att utnyttja sin rösträtt, det demokratiska systemets kärna, går klassamhället igen och upprepas i nya generationer.

Skolan, men också folkrörelser som de politiska ungdomsförbunden, har ett ansvar för att bryta det mönstret.

IP