ÅSIKT

Estland är redo för klivet in i EU

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Opinionsundersökningar inför det stundande EU-valet i Estland visar att över 70 procent är positiva till medlemskap. Samtidigt som optimismen gror på andra sidan Östersjön och samarbetet utvidgas, är Sverige på väg att säga nej till EMU.
Foto: AP
Opinionsundersökningar inför det stundande EU-valet i Estland visar att över 70 procent är positiva till medlemskap. Samtidigt som optimismen gror på andra sidan Östersjön och samarbetet utvidgas, är Sverige på väg att säga nej till EMU.

7 september 2003. Om en vecka bestämmer sig vårt grannland Estland för att gå med i EU. Över 70 procent av esterna är positiva till medlemskapet, enligt de senaste opinionsmätningarna.

Därmed följer Estland exemplet från de andra ansökarländerna, som redan haft sina folkomröstningar. I Ungern röstade 84 procent ja, i Litauen var stödet 90 procent och i Slovakien röstade hela 92 procent för att gå med i EU.

Lågt valdeltagande

I samtliga dessa länder har valdeltagandet varit lågt. Det är ett gigantiskt förtroendeproblem, men det visar i första hand att medborgarna från det forna Östblocket misstror sina nationella politiska institutioner. Även bland röstskolkarna har stödet för själva EU-projektet varit starkt, enligt samstämmiga opinionsundersökningar.

För esterna blir EU-medlemskapet, som träder i kraft den 1 maj nästa år, en bekräftelse på att landet lagt Sovjettiden bakom sig. Femtio år av ockupation ersätts av samverkan västerut, med fria och demokratiska stater.

- Redan i början av 1990-talet visade Estlands ledande politiker att man ville bli en del av EU och en del av den nordiska gemenskapen, säger Evald Mikkel, lärare i statskunskap vid universitetet i Tartu, grundat på 1600-talet av Gustav II Adolf.

Det nordiska är starkt i Estland. Språket är likt finskan, och under århundraden var de kulturella, politiska och ekonomiska kontakterna över Östersjön mer omfattande än de som gick österut.

Kontakten återupptas

Även i Sverige har många återupptäckt dessa kontakter efter murens fall. Företag, fackföreningar, politiska partier, idrottsföreningar, kommuner och skolklasser. Alla har rest över Östersjön. I vissa delar av landet har projekten i Baltikum närmast varit att likna vid en ny folkrörelse.

- Det ligger något förhoppningsfullt i det, säger Evald Mikkel, att i det nya EU kommer det att finnas en stark nordisk dimension. I Estland hoppas man att Sverige, Finland, Polen och Tyskland ska samverka med de baltiska staterna. Ibland räknar man in Holland i samma krets för att det holländska samhället liknar de nordiska, inte minst genom en stark välfärdsstat.

Givet steg

Att Estland även ska bli medlem i EMU tas för givet.

- Estland har förberett sig länge för att kvalificera sig för EMU, säger Mikkel. Alla inser att vi inte kan gå över till EU:s valuta förrän 2006, men det finns ingen diskussion om att det ska hållas någon folkomröstning om den frågan.

Det är paradoxalt. Just som opinionen i Sverige är på väg att säga nej till EMU, är Estland och de andra ansökarländerna på väg in i samma samarbete. EU växer och utvecklas. Om en vecka väljer både esterna och svenskarna om de ska kliva på tåget.

JB