ÅSIKT

Hur ska priset för utanförskap betalas?

Riksbankens envälde, är det att bestämma själva?

RIKSBANKEN En egen valuta har ett pris. Nej-sidan måste bland annat svara på hur lägre tillväxt ska kompenseras?
RIKSBANKEN En egen valuta har ett pris. Nej-sidan måste bland annat svara på hur lägre tillväxt ska kompenseras?
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Handeln ökar och räntor och priser blir lite lägre om Sverige går över till euron. Då blir också tillväxten större, om detta är ekonomer på både ja- och nej-sidan i stort överens. Men där slutar enigheten.

Om det blir fler jobb, om risken för arbetslöshet ökar, välfärden hotas, skatterna måste förändras och om Riksbankens roll tvistar de lärde.

Frihetssymbol

För nej-sidan har dock Riksbanken blivit symbol för den svenska friheten och oberoendet. Ett av nej-sägarnas mest framgångsrika argument är att med Riksbanken och kronan ”bestämmer vi själva”. Att ”vi själva” i själva verket är Riksbankens sex oberoende, närmast oavsättliga tjänstemän i bunkern på Brunkebergstorg i Stockholm, framgår inte så tydligt. Riksbankens envälde över räntan utmålas som höjden av demokrati och frihet för folket.

Riksbanken räddade oss ur 90-talskrisen är en annan av Riksbankskramarnas myter. Men det var inte Riksbanken utan den tuffa finanspolitiken med skattehöjningar och nedskärningar i välfärden som tog Sverige ur krisen. Det pressade ner inflationen och skapade förtroende för finanspolitiken, vilket i sin tur skapade förutsättningar för Riksbanken att sänka räntan.

Riksbankens främsta insats efter krisen har varit att agera inflationens vakthund och polis för lönebildningen. Under hotet från Riksbanken om höjda räntor om löneökningarna drog i väg har den svenska lönebildningen stabiliserats.

Om vi går över till euron och ECB, Europeiska centralbanken, övertar Riksbankens roll att bestämma räntan, vill regeringen och LO med visst stöd av folkpartiet och kristdemokraterna att finansministern och riksdagen ska axla rollen som löne- och inflationspolis.

Men det får underkänt av nej-sidan. Nu duger inget annat än en svensk riksbank som kan höja räntan. Om kronan försvagas och flyter ur landet och vi ensamma ska försvara kronkursen är räntehöjningar oundvikliga – och de är inte gratis.

Nejsidan måste svara

Kan vi inte hålla värdet på kronan uppe blir importen och utlandssemestern dyrare, pensionerna mindre värda och realinkomsterna lägre. Med högre räntor blir också investeringarna färre och lånen dyrare. Tillväxten avtar och då brukar aldrig de nya jobben bli lika många. Är det det som är att ”bestämma själva”?

När vi alla blir fattigare minskar väl friheten? Då behöver vi väl ännu högre överskott i statsfinanserna för att ha en buffert mot ökad arbetslöshet och lägre skatteinkomster till välfärden? En sån buffert som vi saknade vid 90-talskrisen.

Fortfarande är nej-sidan väljarna svaret skyldig: Hur ska lägre tillväxt kompenseras? Hur ska priset för utanförskapet betalas?

LA