ÅSIKT

”Anna Lindh betydde mycket för oss ester”

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Timmarna efter det fasansfulla budet om Anna Lindhs bortgång fick jag ett mejl från Märt Kivine, en bekant i Estland.

”Jag är så ledsen för det som hänt”, skrev han. ”Vi älskade henne verkligen på den här sidan Östersjön. Hon var så sprudlande och rättfram.”

Jag lärde känna Märt för några år sedan, när han arbetade som rådgivare åt Estlands dåvarande utrikesminister, Toomas Hendrik Ilves. Han som tillsammans med förre premiärministern Mart Laar mer än någon annan drivit på Estlands integration med EU och de nordiska länderna.

Dagen före mordet satt jag på Märts arbetsrum i centrala Tallinn. Jag var i Estland för att skriva om helgens folkomröstning om EU. Esterna röstar samma dag som vi svenskar. Jag ville lyssna till Märts synpunkter på de båda valen.

Märkligt nog återvände samtalet gång på gång till Anna Lindh.

Märt berättade att han och Toomas

Hendrik Ilves hade träffat henne vid flera tillfällen, en gång i hemmet i Nyköping. De var båda imponerade av hennes person och politiska kapacitet.

”Blir hon er nästa statsminister?” frågade han. ”För oss ester verkar det vara ett naturligt val, även om vi inte har något med saken att göra. Hon är känd här och har betytt mycket för oss. Inte minst för att hon varit så pådrivande för EU:s utvidgning och demokratiseringen av de baltiska staterna.”

Som ordförande för EU:s utrikespolitik våren 2001 gav Anna Lindh utvidgningen och samarbetet över Östersjön högsta prioritet. Förhandlingarna gick snabbare än någon vågat hoppas.

Utan Anna Lindh och Sverige hade de tio stater som blir medlemmar i maj nästa år fått vänta ytterligare en tid.

Som internationalist betonade hon den ömsesidiga vinsten med utvidgningen. Det handlade inte bara om att det rika väst skulle hjälpa sina fattiga grannar i öst.

Vid ett anförande i Riga i mars 2002 talade hon om hur utvidgningen kommer att öka handeln över Östersjön och därmed bidra till ekonomisk tillväxt även i Sverige.

Den kommer också att öka säkerheten och stabiliteten i Europa och göra det enklare att bedriva ett effektivt miljöarbete, både nationellt och inom EU.

Nu står EU på tröskeln till denna utvidg-ning. På söndag bestämmer sig esterna.

Enligt de senaste opinionsmätningarna kommer omkring 70 procent att rösta ja, även om det lever kvar en djupt folklig misstro mot de politiker i alla estniska partier som nu argumenterar för att Estland ska bli medlem. Det kan leda till en svekdebatt i efterhand, ungefär som i Sverige efter 1994.

Någon stor estnisk nej-kampanj finns inte, endast en obskyr och ganska högervriden nej-grupp som stöds ekonomiskt av brittiska torypartiet.

En vecka senare röstar letterna om sitt medlemskap. Även där väntas ja-sidan vinna stort. EU är på väg att bli alleuropeiskt – och en av Anna Lindhs politiska visioner är på väg att förverkligas.

Jesper Bengtsson