ÅSIKT

Lönedumpning kan hota solidariteten

PÅ VÄG IN I EU Lettland har precis sagt ja till att gå med i EU. Hur kommer det att påverka arbetsmarknaden i Europa? Kommer Sverige att bjuda de nya medlemsländernas medborgare med armbågen?
Foto: JANEK SKARZYNSKI/AFP
PÅ VÄG IN I EU Lettland har precis sagt ja till att gå med i EU. Hur kommer det att påverka arbetsmarknaden i Europa? Kommer Sverige att bjuda de nya medlemsländernas medborgare med armbågen?
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag träffas de nordiska arbetsmarknadsministrarna under ledning av Hans Karlsson på Öland. Diskussionerna kommer att handla om integration, på de respektive ländernas arbetsmarknader, mellan de nordiska länderna och med länder i närområdet.

Till mötet kommer också de baltiska ländernas ministrar liksom, för första gången, Polens arbetsmarknadsminister.

Kärnan i samarbetet

Den gemensamma arbetsmarknaden är sedan länge kärnan i det nordiska samarbetet. Nationella regler och skilda system, till exempel i fråga om a-kassan, skapar fortfarande problem. Ändå fungerar de nordiska länderna till stor del som en arbetsmarknad. Det bygger en gemenskap på vardagsnivån.

Det är bara lite drygt ett halvår kvar tills EU utvidgas. Estland, Lettland, Litauen och Polen blir en del av det europeiska samarbetet. Det måste också betyda att arbetsmarknaden öppnas för de nya medlemsländernas invånare.

Den svenska regeringen funderar fortfarande på om Sverige ska begära speciella övergångsregler i samband med utvidgningen. I början av året föreslog Berit Rollén i en statlig utredning att Sverige skulle kräva sådana, men inte i första hand för att skydda arbetsmarknaden. Rolléns oro handlade i stället om att det sociala skyddsnätet riskerade att missbrukas.

De problemen kan och måste hanteras. Oron för överutnyttjande av sociala förmåner får inte leda till att Sverige bjuder de nya medlemsländernas medborgare med armbågen.

Skapa problem

I debatten efter utredningen har delar av fackföreningsrörelsen varnat för att utvidgningen skulle kunna skapa problem. Det gäller inte minst byggnadssektorn där förmedlingen av polsk och baltisk arbetskraft redan i dag innebär att avtal och arbetsrättsregler urholkas.

Det gäller inte minst de företag som förmedlar arbetskraft med svensk F-skattsedel. Trots att de utländska byggnadsarbetarna i praktiken arbetar som anställda betraktas de i lagens mening som egenföretagare. Så sätts villkoren på arbetsmarknaden ur spel.

Lönedumpning och urholkning av anställningsvillkoren kan hota en gemensam arbetsmarknad runt Östersjön. Om arbetskraftsinvandringen upplevs som ett hot kommer det att väcka isolationistiska stämningar.

Urholka balansen

Just därför måste reglerna på den svenska arbetsmarknaden ses över. Alla, inte minst de som kommer hit för att arbeta, ska ha rimliga villkor. Ett kryphål kan inte få urholka ballansen på arbetsmarknaden.

Men lösningen finns i Sverige, inte i undantagsregler eller begränsningar av den öppna arbetsmarknaden.

Det beskedet bör arbetsmarknadsministrarna från Baltikum och Polen få med sig från Öland.

IP