ÅSIKT

Regeringens svek mot de arbetslösa

Ams-politiken låser in för många i passivitet

Arbetslösheten fortsätter att öka, trots det dras pengarna till arbetsmarknadspolitiska åtgärder ner.
Foto: ANDERS WIKLUND
Arbetslösheten fortsätter att öka, trots det dras pengarna till arbetsmarknadspolitiska åtgärder ner.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Har regeringen tappat greppet om arbetslösheten och givit upp sysselsättningsmålet?

I går kom nya dystra siffror från industriföretagen. Enligt det så kallade inköpschefsindex sker en svag men bräcklig konjunkturuppgång. Trots det är utvecklingen för sysselsättningen för sjätte månaden i rad mycket dyster. Företagen fortsätter att rationalisera och minska sin arbetskraft.

Ams veckorapporter visar samma sak. Arbetslösheten fortsätter att stiga, varslen ökar och arbetslösa ungdomar och invandrare blir fler.

Målet kommer inte att nås

I budgeten räknar regeringen med oförändrad sysselsättning och arbetslöshet under kommande år. Det betyder i klartext fem procents öppen arbetslöshet och att målet om full sysselsättning, 80 procent av befolkningen i arbete 2004, inte nås. Trots det dras pengarna till arbetsmarknadspolitiska åtgärder ner med 10 procent. 35 000 färre personer är i utbildning eller åtgärder jämfört med oktober 2002.

Regeringen har i år lagt om arbetsmarknadspolitiken. Skiftet innebär att Ams ska fokusera på förmedling av jobb, så kallad matchning, handledning och utbildning till framför allt ungdomar och invandrare medan traditionella åtgärder ska bli färre.

Inga synbara resultat

Ännu har det inte givit några synbara resultat, fler får inte jobb, arbetslösheten minskar inte.

Regeringen spelar medvetet högt med de arbetslösa i förhoppningen att konjunkturen ska vända. Uppgången har inte kommit i höst som regeringen tidigare trodde. Nu tror arbetslivsminister Hans Karlsson att ”vi med all sannolikhet snart kan skönja en uppgång” och han hävdar att platsförmedling och handledning till de arbetssökande i det läget är viktigast för att öka arbetsutbudet. Arbetskraften ska inte låsas in i åtgärder, anser regeringen.

I praktiken innebär den nya Ams-politiken att alltför många arbetslösa ”låses in” i passivitet. Andelen 18–24-åringar som fått någon form av aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd har till exempel minskat med 28 procent det senaste året. Fler riskerar att bli långtidsarbetslösa och utförsäkrade. Det har lett till att allt fler nu får sin a-kasseperiod förlängd från 300 dagar, som reglerna säger, till en ny 300-dagars period. Vilken chans har de att efter 600 dagar, två år, få ett jobb? De riskerar i stället att permanent hamna utanför och bli bidragsberoende.

De arbetslösa får betala priset

Hur länge ska de arbetslösa ge sig till tåls med passivitet, a-kassa och socialbidrag medan regeringen väntar på bättre tider? Det hjälper inte med ”matchning” och att öka utbudet av arbetskraft om det inte förs en ekonomisk politik som gör att nya jobb och efterfrågan på arbetskraft ökar. Det är ingen bra idé att lägga om Ams-politik under en långdragen lågkonjunktur. Det är de arbetslösa som får betala priset.

LA