ÅSIKT

Generalernas stora nederlag

Inom försvaret har man ännu en gång spenderat pengar man inte har. Nu vill regeringen att riksdagen ska ge försvaret 2,3 miljarder kronor extra i år.
Foto: PETER KNOPP
Inom försvaret har man ännu en gång spenderat pengar man inte har. Nu vill regeringen att riksdagen ska ge försvaret 2,3 miljarder kronor extra i år.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

De har gjort det igen, generalerna i Försvarsmakten. Dragit över budget, beställt för mycket materiel. Mer än vad riksdagen givit tillstånd till.

Överdraget är på 4,5 miljarder, åtagandena är gjorda, kontrakten redan skrivna. Detta har fått regeringen att falla till föga och begära att riksdagen – för vilken gång i ordningen? – ska rädda försvaret. Här gäller uppenbarligen inga budgettak. Var ska besparingarna tas? På de sjuka, på kommunerna, var?
Försvaret måste öppnas upp och bli en mer demokratisk organisation än dagens, präglad av föråldrade strukturer och sluten kåranda.

Regeringen begär att riksdagens finansutskott ska bevilja försvaret 2,3 miljarder kronor extra i år, trots att anslaget för, som det heter, materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling redan uppgår till 71,6 miljarder. Beställningarna landar däremot på över 76,1 miljarder.

Finansutskottet säger nej. Det gör utskottet rätt i.

Utskottsmajoriteten med socialdemokraterna i spetsen har fått nog. Bara moderaterna stöder regeringens begäran. I nästa vecka ska riksdagen rösta om förslaget. Det blir ett delikat problem för regeringen – och för försvaret.

Brister i intern kontroll

Finansutskottets kritik både mot regeringen och Försvarsmakten är svidande. Och utskottet har mycket bra på fötterna. För det första står det i grundlagen (regeringsformen 9 kap 2 §) att ”statens medel icke får användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt”. Där står också att regeringen inte utan riksdagens medgivande får

låna pengar eller dra på staten ökade utgifter. Detta är också inskrivet i budgetlagen.

Annars fungerar inte systemet med budgettak, det som för regeringen Persson i alla andra fall är överordnat alla behov av ökade utgifter. För försvaret tycks dock särskilda regler gälla.

För det andra pekar finansutskottet på att Försvarsmaktens överdrag bland annat beror på brister i den interna kontrollen. Just bristerna i försvarets internkontroll är en lång och sorglig historia som flera försvarsministrar utan framgång försökt ta itu med. Finansutskottet begärde därför förra året att regeringen skulle tillsätta en utredning för att granska styr- och finansieringsformerna. Den utredningen är ännu inte tillsatt!

Har länge kritiserats

Självklart är försvaret inget lättstyrt pastorat med sin omfattande verksamhet, långsiktiga beställningar och satt under förändring och omställning till ett modernt insats- och nätverksförsvar. Kritiken mot bristande insyn, kontroll, styrmöjligheter och ogenomträngliga kontrakt har dock funnits i årtionden. Bilden av ett försvar i kris och förfall blir bara tydligare.

Försvarsminister Leni Björklund och regeringen måste när ny ÖB nu ska utses välja en ÖB som har förmåga att förändra. Försvaret måste öppnas upp och bli en mer demokratisk organisation än dagens, präglad av föråldrade strukturer och sluten kåranda.

LA