ÅSIKT

Terrorn vinner

Bombdådet mot två synagogor i den turkiska huvudstaden Istanbul dödade minst 23 människor och skadade över 300. Terrorvåldet fortsätter att trappas upp i världen.
Foto: AP/CHA
Bombdådet mot två synagogor i den turkiska huvudstaden Istanbul dödade minst 23 människor och skadade över 300. Terrorvåldet fortsätter att trappas upp i världen.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Lördagens fruktansvärda bombattentat i Istanbul innebär ännu en upptrappning av den våldsspiral som regionen befinner sig i. De turkiska myndigheterna är övertygade om att aktionen planerats av internationella terrorister och talar om kopplingar till al-Qaida.

Oavsett om det visar sig att själva dådet utförts av lokala islamistiska extremister eller av internationella terrorister bär attentaten tecken på att vara ett verk av samma grupper som låg bakom 11 september 2001.

En global uppgörelse

Två massiva och väl synkroniserade bilbombsattentat tyder på noggrann planering. Dessutom speglar målen, två synagogor i det gamla sultanatets huvudstad, den förvirrade tankevärld som präglar de mest extrema islamisterna.

Antisemitismen är en integrerad del av deras ideologi. I stora delar av arabvärlden finns i dag antisemitiska stämningar, ibland underblåsta av totalitära regimers nationalistiska propaganda. Konflikten med Israel tolkas som en kamp mellan kulturer, en tolkning som förstärks av antimuslimska stämningar i väst och i Israel.

För de internationella terroristerna, som ser sin kamp som en global uppgörelse mellan islam och dess motståndare, passar bilden som hand i handske.

Har samband med Irakkriget

Till skillnad från till exempel Hizbullah i Libanon eller de palestinska islamisterna bärs al-Qaida inte upp av en nationell kamp eller ett folkligt stöd. I stället parasiterar organisationen på nationella konflikter. Det gäller i Afghanistan, Kashmir, Tjetjenien och nu senast i Irak.

För terroristerna är alla dessa konflikter exempel på den globala kampen mot islams fiender. För människorna som lever där leder den föreställningen till ytterligare lidande.

Det råder knappast någon tvekan om att attentaten har ett samband med Irakkriget. Under hösten har den turkiska regeringen efter amerikanska påtryckningar drivit igenom ett beslut om att sända trupper till Irak. Planerna stoppades visserligen ännu en gång efter protester både från en inhemsk opinion och från Irak, men motsättningarna finns kvar.

Hämtar styrka ur konflikterna

Symbolvärdet i lördagens bombattentat kan knappast överskattas. Med attentaten flyttar det kaos som Mellanöstern nu befinner sig i över till Europa. Dessutom angrips en historisk symbol för den goda relationen mellan islam och andra kulturer, inte minst den judiska.

Kriget i Irak skulle, liksom tidigare Afghanistankriget, göra slut på terrorismen. I stället får vi allt fler exempel på hur terroristerna hämtar styrka och nya anhängare ur konflikterna.

I kriget mot terrorismen är det ännu så länge bara terroristerna som skördat segrarna.

IP