ÅSIKT

Skatteutjämningen är grundbulten – en het potatis

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Förslaget till ny kommunal skatteutjämning ser ut att bli vinterns hetaste politiska potatis. Den ställer storstad mot glesbygd, rika mot fattiga och partivän mot partivän. Socialdemokratin hotas att slitas itu i striden.

I förslaget till nytt utjämningssystem är främst Stockholm och Norrbotten förlorare. I Stockholm pågår som bekant en revolt där socialdemokrater gör gemensam sak med de borgerliga i protest mot att huvudstaden ska betala så mycket till landet i övrigt. Partiordförande Göran Persson och partisekreterare Lars Stjernkvist har anledning att vara bekymrade.

En grund för självstyret

Syftet med skatteutjämningen är att varje krona i kommunalskatt ska vara lika mycket värd var den än tas ut i landet. Man ska få likvärdig service per krona i såväl Näsåker som Vingåker. Samma sjukvård i Luleå som i Lund.

Den kommunala skatteutjämningen är grundbulten, förutsättningen, för det kommunala självstyret. Utan utjämning skulle skillnaderna i kommunalskatt bli så stora att den kommunala servicen på många håll skulle klappa ihop. Så vill inget parti ha det.

Trots att vi just fått de högsta kommunal- och landstingsskattehöjningarna på mer än tio år räcker de inte. Nya höjningar på 1 krona till 1:50 behövs redan år 2007. Prövningen av det nya utjämningssystemet pågår, remisstiden går ut i februari och regeringen kommer att tvingas ta hänsyn till argumenten från bla Stockholm. Storstädernas högre kostnads- och löneläge måste vägas in. Det bidrar till att driva upp skattekraften i Stockholm – något som fattiga kommuner kompenseras för. Men till Stockholm ges ingen kompensation för fördyringen. Det är fel. Systemet måste vara symmetriskt.

Men inte bara utformningen av skatteutjämningen innebär problem. Kommunernas utgifter för verksamheterna stiger stadigt, pengarna räcker inte trots höga kommun- och landstingsskatter. Kan de höjas ännu mer, till 35, 45 kronor, eller hur ska allt betalas? Landstinget i Östergötland satte strålkastarna på problemet med sin prioriteringslista över vilken sjukvård som inte längre ges automatiskt. Det var en väckarklocka.

Låt staten ta över specialistvården

Kommun- och landstingssektorerna är underfinansierade. Det är inte enbart en fråga om att skicka pengar mellan olika delar av landet, utan handlar lika mycket om hur organisationen av vård och omsorg, skola och dagis ska fördelas mellan stat och kommun. Kanske bör staten ta tillbaka ansvaret för den högt kvalificerade och specialiserade vården. Mindre och befolkningsmässigt krympande landsting kan inte finansiera specialistsjukvården. Staten skulle kunna ta över till exempel utbildningslasaretten, cancersjukvård, BB och psykiatrivård, medan primärvården blir en kommunal angelägenhet. Det är hög tid att finansieringen av kommunernas stora verksamheter börjar diskuteras och utredas innan krisen tvingar fram en oordnad reträtt.

LA