ÅSIKT

Ingen kan hota Putins ställning

Omöjligt för väljarna att skilja information från propaganda

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vladimir Putin är inte bara president. Han är en skicklig judoutövare också – och har ett lika säkert grepp om makten som om sin motståndares jacka.
Foto: AP
Vladimir Putin är inte bara president. Han är en skicklig judoutövare också – och har ett lika säkert grepp om makten som om sin motståndares jacka.

I inledningen av valkampanjen inför valet till statsduman i Ryssland den 7 december vägrade president Putins stödparti Förenade Ryssland delta i några offentliga debatter.

En av partiets talesmän, Boris Gryzlov, motiverade beslutet med att ”landet har tittat på debatter i duman i fyra år och alla som ville säga något har redan sagt allt”.

Gryzlov vet att det inte behövs några debatter för att vinna valet. Enligt Nationella byrån för politiska prognoser (vilket namn!) kommer Förenade Ryssland att få omkring 35 procent av rösterna. Det räcker för att behålla makten i duman.

Ryssland avviker därmed inte från den väg Putin slagit in på.

Hotad demokrati

Gryzlovs uttalande säger oss emellertid något annat. Det visar att Ryssland ännu fjorton år efter murens fall är långt ifrån någon fullt utvecklad demokrati.

På papperet fungerar allt ganska väl. Det förekommer inget systematiskt valfusk och valdeltagandet i de federala valen är mellan 60 och 70 procent, en hög siffra även med europeiska mått mätt.

Problemen handlar om valkampanjerna och informationsflödet. Det saknas opartiska massmedier, vilket gör det nästan omöjligt för väljarna att skilja information från propaganda.

Alla stora tv-kanaler och så gott som alla tidningar är beroende av statliga eller starka ekonomiska intressen och använder hela mediets kapacitet för att favorisera något av de politiska partierna.

På senare år har Putin dessutom stärkt sin makt, och vissa bedömare varnar för att demokratin i Ryssland kan vara än mer hotad om utvecklingen fortsätter.

Utmanaren fängslades

Putin har gett staten kontroll över tv-kanalerna NTV och TV6. Och den 25 oktober i år fängslades Michail Chodorkovskij, den ende av de så kallade oligarkerna som utmanat Putin om den politiska makten. Chodorkovskij greps på flygplatsen i Novisibirsk, anklagad bland annat för svindleri och skatteflykt. I tisdags i förra veckan presenterades åtalet mot honom, ett digert dokument på 30 000 sidor.

Det är inte osannolikt att Chodorkovskij är skyldig. Som alla i den grupp av oligarker som i dag kontrollerar Rysslands ekonomi har han tillförskansat sig makt och rikedom i det juridiska skuggland som präglade Ryssland under de första åren av 1990-talet.

Men gripandet innebar att Putin tydligare än förut tagit ställning för de så kallade ”tjeckisterna” i Kreml, en grupp före detta KGB-officerare som krävt hårdare tag mot Putins politiska utmanare. Just därför kommer Chodorkovskij med all sannolikhet sitta kvar i häktet till efter presidentvalet i mars nästa år. Och just därför finns det skäl att vara bekymrad för demokratins framtid i Ryssland.

JB