ÅSIKT

Dean utmanar Bush om Irak

Med Howard Dean i Vita huset skulle samarbete vara regel, inte undantag.

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”De svårigheter och tragedier vi upplevt i Irak visar att administrationen startade kriget på fel sätt, vid fel tillfälle, med bristfällig planering och till en extrem kostnad, så här långt 166 miljarder dollar.”

Meningen sammanfattar Howard Deans kritik av George W Bushs utrikespolitik. Dean, som just nu ser ut som den troligaste utmanaren till Bush inför höstens presidentval, har hela tiden varit motståndare till kriget i Irak. Hans huvudargument: kriget har inte gjort världen säkrare. Inte ens gripandet av Saddam Hussein ändrar det faktum att terrorismen snarast har fått mer bränsle av det amerikanska angreppet.

Genom sådana kommentarer har Dean slagit sig fram till tätpositionen inför vårens demokratiska primärval. Men det har också öppnat för kritik från demokratiska presidentkandidater som stöder kriget.

Vid ett anförande i Los Angeles den 15 december drog Dean upp riktlinjerna för sin egen utrikespolitik.

l Ett starkt försvar och en fungerande underrättelsetjänst, vilket är en illa dold kritik mot Bush för underrättelsefiaskot före terrorattackerna den 11 september 2001.

l Återuppbygga de globala allianser som president Bush raserade genom att lämna FN utanför i Irak-frågan.

l Använda allianserna för att bekämpa terrorismen, inte minst genom att förhindra ytterligare spridning av massförstörelsevapen.

Det som i första hand skiljer Deans dagordning från den nuvarande administrationens är multilateralismen, viljan till samarbete inom ramen för den internationella rättsordningen.

Man ska inte hysa några illusioner om USA:s utrikespolitik ens under en progressiv demokratisk president. När amerikanska intressen är hotade kommer landet alltid överväga att gå på egen hand. Men med Dean i Vita huset skulle samarbete inom ramen för FN vara huvudalternativet, inte undantaget. Och Bush-doktrinen, som slår fast USA:s rätt till förebyggande anfall mot vilken stat som helst som kan anses hota USA:s intressen, kommer att hamna i papperskorgen. Och det skulle i sin tur radikalt ändra de världspolitiska förutsättningarna.

Men efter gripandet av Saddam Hussein har presidentens popularitet ökat ytterligare och demokratiska hökar, som senator Joseph Lieberman, har sett en möjlighet att på allvar utmana Dean om posten som demokraternas presidentkandidat.

Än leder Dean loppet. Hans tydliga krigsmotstånd har gjort honom till en favorit bland demokraternas kärnväljare. I slutet av januari inleds den långa kampanj som slutar först i november med valet av ny president. Först då vet vi om Deans stöd på hemmaplan räcker för att vinna hela den amerikanska nationen.

JB