ÅSIKT

Välfärden är en europeisk fråga

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Risken för ”social turism” är ett av ämnena i tankesmedjan Agoras årsbok, Den gränslösa välfärdsstaten. Tio forskare analyserar hur EU påverkar den nordiska välfärdsmodellen. Kommer människor att flytta till länder med mer generösa välfärdssystem? Kan sjukvård, äldrehem och dagis finansieras med skatter framöver, eller måste var och en betala mer för sin egen omsorg?

Breddar diskussionen

Årsboken rymmer viktiga texter om ekonomisk avreglering, social rörlighet över gränserna, jämställdhet och integration. Forskaren Karl Magnus Johansson beskriver de ideologiska konflikterna i förhandlingen om EU:s nya grundlag.

Det är nyttigt. Vi behöver en bredare diskussion än demagogin om utnyttjande av den svenska välfärden och ofrånkomliga skattesänkningar. Det är viktigt att undvika missbruk av socialförsäkringarna, men frågorna är betydligt fler än så.

En bra offentlig sjukvård och en högskola där alla har råd att gå är angeläget både för rättvisan och tillväxten. Gemensamt finansierade försäkringar underlättar för människor att klara omställningar, oavsett om de orsakas av sjukdom eller arbetslöshet.

EU har förbundit sig att ha höga sociala mål, både i sin grundlag och i den så kallade Lissabonstrategin. Nu gäller det att arbetet får bättre fart och att även de nya medlemsländerna förmår bygga upp ordentliga trygghetssystem.

Lockar med låga skatter

Samtidigt måste EU skärpa tagen mot illojal skattekonkurrens. Estland är ett av de länder som lockar till sig företag med extremt låga skatter. Det är, som Göran Persson konstaterat, i längden orimligt att Sverige ska finansiera sådana länder via EU:s regionalpolitik samtidigt som de inte använder skatterna för att bygga ut en bättre välfärd. EU måste dessutom använda sin ekonomiska styrka effektivare mot kapitalflykt och skatteparadis.

Allmännyttiga tjänster behöver en starkare ställning i EU-rätten. Kommissionens nya förslag om tjänster på den inre marknaden kan få omfattande effekter på den svenska modellen.

Mobilisera mot individualism

Regeringen måste bli mer aktiv för att värna offentliga driftsformer mot EU:s konkurrenslagstiftning.

Vad som händer på sikt med EU och välfärden beror på hur väl folkrörelser och progressiva partier mobiliserar mot anhängarna av amerikanska, individuella lösningar. De sociala rörelsernas svaghet i de nya medlemsländerna är oroande. Få uppgifter kan vara så angelägna som att stärka krafterna för social rättvisa öster om den gamla järnridån.

ME