ÅSIKT

Demokraterna törstar efter seger

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hur orkar någon vara politiker i USA?

Tanken slår mig när jag besöker ett kampanjmöte med John Kerry på George Mason University. Kerry har just vunnit primärvalen i Virginia och Tennessee med utklassningssiffror.

Wesley Clark har slagits ur brädet.

Publiken vet att det är demokraternas utmanare till presidentposten som står framför dem och jublar entusiastiskt. Några Bush-anhängare försöker överrösta dem men blir utbuade.

Det känns lite som på ett fotbollsderby.

Kerry håller sig till sina säkra one-liners. Han talar om att ge de arbetslösa hopp, sjukvård åt alla och framhäver sina egna erfarenheter från Vietnamkriget. ”Om Bush vill debattera nationell säkerhetspolitik, låt mig då säga det här på ett språk jag vet att han förstår: Bring it on!”

Det är ett inspirerande tal.

Det är bara det att jag hört det tre gånger förut den här veckan. Två gånger i Richmond och en gång i Roanoke. Och Kerry ska hålla på så här till i november. Samma stormöten med jublande supportrar. Samma journalister som ställer meningslösa frågor om det politiska spelet.

Hur orkar han? Hur orkar någon?

En valkampanj i USA liknar inget annat. Kandidaterna är som rockstjärnor. De körs omkring i stora kampanjbussar och dyker ned några minuter på varje ställe för att skaka hand, skriva autografer och peka på folk.

Har ni tänkt på det? När en amerikansk politiker går upp på en scen pekar han alltid på någon i publiken och ler igenkännande. Beteendet saknar rimlig förklaring. Alla begriper ju att en politiker från Massachusetts eller Texas inte kan känna folk på varenda plats de besöker.

Scenen är alltid riggad på samma sätt. Kerry står i mitten av lokalen omringad av publiken. På en läktare bakom honom står en grupp supportrar som är särskilt utvalda för att visa att Kerry stöds av alla grupper i det amerikanska samhället. Vita för Kerry. Svarta för Kerry. Asiater för Kerry. Brandmän för Kerry. Vietnamveteraner för Kerry. Kids for Kerry.

Kan Kerry slå Bush? Jag trodde inte det innan jag reste till USA, men nu är jag inte lika säker längre. Demokraterna törstar efter en seger. De vet att en förlust i höst kan förskjuta det politiska landskapet åt höger för flera decennier. Republikanerna kontrollerar redan senaten och kongressen och kommer sannolikt att vinna ytterligare några mandat där.

Vita huset är demokraternas chans att återta något lite av makten.

Rekordmånga har deltagit i primärvalen. Kampanjerna syns på gatan i varenda stad.

Bush ska bort.

Dessutom verkar det amerikanska folket inte längre reflexmässigt rösta på outsiders. Kerry är en del av etablissemanget. Han har suttit i senaten i 20 år. Han är saklig och korrekt, på gränsen till tråkig. Ändå leder han över Bush i de flesta opinionsmätningar. Faktum är att presidenten har lägre siffror än Bush d.ä. hade vid den här tiden 1992. Han förlorade mot Clinton i november samma år.

Det är inte helt omöjligt.

Bara Kerry orkar hålla det där talet i nio månader till.

Jesper Bengtsson