ÅSIKT

Sätt stopp för systemskiftet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den kommande veckan är viktig för årets avtalsrörelse. Alla är överens om att den konkurrensutsatta industrin ska gå först, sätta ett märke som det heter på förhandlarspråk, och helst ska det ske före den 1 mars.

Den förhandlingsordning som gäller för parterna inom industrin gör att en opartisk ordförande, ett slags medlare, ska gå in när det återstår en månad av avtalet. För både fack och arbetsgivare finns det prestige i att sluta ett avtal utan hjälp utifrån. De som lyckas slår dessutom fast nivån för övriga parter.

Eftersom de flesta av indu-striavtalen löper ut den sista mars gör det den 29 februari till ett avgörande datum.

De fackliga organisationerna räknar också med att kalla in sina förhandlingsdelegationer under slutet av veckan.

Tyskland styr avtalen

När det stora tyska fackförbundet IG Metall för en dryg vecka sedan tecknade det första avtalet för den tyska verkstadsindustrin försvann också den osäkerhetsfaktorn. Tyskland kommer att styra också svenska avtal.

LO och Svenskt Näringsliv träffas i början av veckan för att diskutera ett omställningsavtal. En lösning på den frågan skulle underlätta förhandlingarna om nya kollektivavtal, inte minst för industrin. Det räcker med att påminna om Electrolux-fabriken i Västervik.

Inför årets avtalsrörelse finns en bred facklig enighet. De centrala avtalen måste innehålla låglönesatsningar och individuella garantier.

Det handlar inte bara om att kunna leverera trygghet för medlemmarna. I veckan hävdade LO-ekonomerna att höjda lägstalöner bidrar till att öka omvandlingstrycket i ekonomin. En klassisk utgångspunkt för svensk arbetsmarknadspolitik.

En annan rapport från en grupp europeiska ekonomer, bland dem svensken Lars Calmfors, menade att länder med ett fungerande system för samordnade löneförhandlingar ska vara varsamma med förändringar.

Facket talar om krig

Flera arbetsgivarförbund, kanske framför allt teknikarbetsgivarna, har presenterat idéer om en omfattande decentralisering och mer individuell lönesättning. Målet är större lönespridning. Anslaget har fått facket att tala om systemskifte och krigsförklaringar.

Arbetsgivarsidan har avgörandet i sina händer. Fackföreningsrörelsen kommer inte att släppa fram något systemskifte. Kraven på en låglönesatsning och ett starkt centralt avtal är inte förhandlingsbara.

Den part på arbetsgivarsidan som först accepterar detta kommer också att vara först med att få ett avtal och därmed sätta sitt märke på den fortsatta avtalsrörelsen. Förhoppningsvis sker det redan i veckan.

IP