ÅSIKT

Vi behöver 290 ÖB:ar

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

24 FEBRUARI 2004. Invasionsförsvar, ominriktningsförsvar, totalförsvar, nätförsvar, insatsförsvar – vad ska Sverige ha för försvar?

Oberoende av etikett, nya försvarsbeslut, halverat antal värnpliktiga och anställda, nedlagda förband, inställda övningar, materiel i malpåse, fortsätter försvaret att kosta lika mycket, 40 miljarder kronor, trots att ”kostymen” halverats.

På fredag presenterar nye ÖB Håkan Syrén sitt underlag för nästa försvarsbeslut, det ska gälla från 2005. Försvarsmakten har haft fyra alternativ att bedöma, två innebär besparingar, ett oförändrade anslag och det fjärde plus tre miljarder. Ingenting talar för att ÖB kommer att säga att Sverige går att försvara med minskade resurser.

Utgifterna måste minska

Det har nog ÖB rätt i. Utgifterna för att försvara Sverige, allt som är viktigt för Sverige, kommer att öka. Det betyder inte att de militära utgifterna måste öka. De måste tvärtom minska. Det beslutet måste tas i år även om kostnaderna kan börja minska först 2006/07.

Försvaret är Sveriges största och dyraste myndighet, uppbyggd för att avskräcka från väpnat angrepp, en militär invasion eller attack. Så ser inte dagens hot ut.

Säkerhetsförsvar

Sverige har aldrig levt i en fredligare omvärld än i dag. Något militärt hot existerar inte vare sig från Ryssland eller andra nationer. Östersjön är snart ett innanhav i Nato, våra grannar är EU-medlemmar. Sverige behöver försvaras – men inte främst med militärmakt. På 2000-talet behövs ett nationellt sårbarhets- och säkerhetsförsvar som kan agera omedelbart vid it-angrepp, flygplanskapningar, terroristattacker, miljökatastrofer, kemikalieangrepp, ”Estonia-katastrofer”, organiserad brottslighet eller andra oförutsedda men kalkylerade angrepp och kriser. Vid ett it-angrepp i Kista eller i Luleå kan inte soldater rycka ut. Vid Estonia-katastrofen – vem hade egentligen befälet och ansvaret för samordningen av myndigheternas insatser? Varför har inte militär, säkerhetstjänst, tull, polis och andra berörda myndigheter samma kommunikationssystem? Varför samövar och utbildas de inte gemensamt – som svenskt försvar gör med Nato?

Vi har ett försvar där det civila samhället ska stödja Försvarsmakten i krig och kris, trots att militären sällan utgör den naturliga försvarslinjen som ska göra jobbet. Det är hög tid att vända på kikaren när vi tittar på Sveriges försvar. Samhället kan inte förbli en servicefunktion till militärmakten. Landets försvar måste i stället bygga på en samhällelig säkerhetspolitik där det militära försvaret blir en sektor bland andra.

Lokal försvarslinje

Den viktigaste försvarslinjen måste gå lokalt. Det är i någon av våra 290 kommuner som eventuella angrepp, attacker, katastrofer kommer att ske. Sverige behöver 290 ÖB:ar och ett säkerhets- och sårbarhetshögkvarter. Om detta kommer ÖB Håkan Syrén på fredag inte att säga någonting.

LA