ÅSIKT

Utvidgningen är värd att fira

Även om det skapar vissa problem är de 75 miljoner nya EU-medborgarna något att glädjas åt. Oklart om det berodde på nykomlingarna, men på toppmötet i Barcelona såg Blair, Berlusconi och gänget klart roade ut.
Foto: AP
Även om det skapar vissa problem är de 75 miljoner nya EU-medborgarna något att glädjas åt. Oklart om det berodde på nykomlingarna, men på toppmötet i Barcelona såg Blair, Berlusconi och gänget klart roade ut.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Under de närmaste veckorna avgörs frågan om övergångsregler för de nya EU-medborgarna.

I går höll riksdagens socialförsäkringsutskott en offentlig utfrågning i ämnet. Frågorna handlade om arbetstagarbegrepp, om EU-rätten och om vad som räknas in i familjeförmåner. Politisk teknik på hög nivå. Kanske var det ändå folkpartisten Bo Könberg som bäst tolkade vad många känner.

”Roligare att fira”

”Det vore roligare att fira”, sa han.

Just nu är det inte mycket till feststämning kring EU:s utvidgning.

Problemet med de begränsningar som regeringen föreslår är inte i första hand de praktiska konsekvenserna. Oavsett vilket beslut riksdagen fattar blir det lättare att komma till Sverige för att arbeta efter den 1 maj.

Arbetsgivare kommer att kunna rekrytera i de nya medlemsländerna, och människor därifrån kommer att kunna resa hit för att söka arbete också om regeringen får igenom sitt förslag. Begränsningen, alltså att arbetet ska betalas efter svenska avtal, kan egentligen bara reta troende marknadsliberaler.

Övergångsreglerna löser inte heller dagens problem på arbetsmarknaden. Oavsett om Sverige kräver arbetstillstånd måste facket få bevaka att avtal följs samtidigt som kontrollen av F-skattsedlarna och underentreprenörer skärps. Det anser nu också en majoritet i riksdagen.

Det problem som de senaste månadernas debatt skapat är i stället politiska. Det gäller Sveriges förhållande till de nya medlemsländerna och den svenska opinionens syn på utvidgningen.

Genom ett kraftfullt och förbehållslöst stöd för tanken om en stor utvidgning byggde Göran Persson upp ett förtroende i de nya medlemsstaterna. Den svenske statsministern tycktes drivas av en vision av ett nytt och rättvisare Europa.

Utan att överdriva konsekvenserna av de senaste månadernas debatt har en del av det förtroendet förbrukats i Warszawa, Riga och Tallinn.

”Oron är i dag stor i de nya medlemsländerna som tycker sig höra en ny ton när entusiasmen från utvidgningsbesluten i Göteborg 2001 och Köpenhamn 2002 förvandlas till nya gränshinder och övergångsregler”, skriver Margot Wallström tillsammans med EU-parlamentarikern Göran Färm i boken Folkens Europa som kom ut i går. Beskrivningen gäller inte minst Sverige.

Nästan bara ett problem

Än värre är kanske att utvidgningen i den svenska debatten numera nästan bara beskrivs som ett problem.

Den svenske statsministern talar nu mer om risken för överutnyttjande av bidrag och om ”social turism” än om möjligheter, nya marknader och utmaningen att lyfta levnadsstandarden i våra grannländer. Det ger, också när farhågorna är befogade, ett ängsligt intryck som har påverkat inställningen till EU:s utvidgning.

Det är synd. Att EU får 75 miljoner nya medborgare är nämligen något att fira, också om det skapar vissa problem de närmaste åren.

IP