ÅSIKT

Folkomrösta om EU:s grundlag

Blair svängde, Persson står kvar. Men Sverige bör göra som Storbritannien: Folkomrösta om EU:s grundlag.
Foto: Urban Andersson
Blair svängde, Persson står kvar. Men Sverige bör göra som Storbritannien: Folkomrösta om EU:s grundlag.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Storbritanniens Tony Blair gav efter för en mäktig mediekampanj. Det blir en brittisk folkomröstning om EU:s nya grundlag.

Beslutet påverkar även svensk inrikespolitik och hela det europeiska projektets framtid.

För den svenska regeringen som är mån om att ligga nära Storbritannien i EU-frågor är folkomröstningsbeskedet högst besvärligt. Redan ligger EU-motståndarna i startgroparna för att låta EU-parlamentsvalet i juni handla om ja eller nej till att folkomrösta om konstitutionen. Ett nytt parti – Junilistan – har uppstått på bara denna fråga.

Aftonbladet är principiellt motståndare till folkomröstningsverktyget. Det är en falsk föreställning att folkomröstningar skulle vara det ultimata demokratiska sättet att påverka. Många gånger fungerar folkomröstningar snarare som tidspräglade opinionsmätningar i stället för djupgående beslutsprocesser.

I EU-frågan har de politiska partierna uppvisat sällsynt politisk feghet. I stället för att helhjärtat driva den europeiska dimensionen har partiledningar av röstmaximeringsskäl lämnat över till folket att säga ja eller nej till EU och EMU. Den politiska fegheten gäller inte minst socialdemokratin som alltför länge försökt upprätthålla två linjer samtidigt och därför fortfarande dras med den gamla frågan om ja eller nej till EU bland sina medlemmar. Detta har försvagat den parlamentariska demokratin och skadat Europafrågan.

Smutsig EMU-kampanj

Aftonbladet förordade att medborgarna i ett ordinarie riksdagsval skulle få säga sitt om EMU. Nu blev det inte så utan i stället genomfördes en i många stycken smutsig EMU-valkampanj. Många medborgare kände efter höstens EMU-val att det fick vara nog. Det borde vara riksdagspartiernas uppgift att besluta i den här typen av komplicerade samhällsfrågor.

Aftonbladet anser fortfarande att de principiella skälen mot folkomröstningar väger tungt. Vi inser dock att verklighetens förändringar gör det allt svårare att hårdnackat säga nej till en svensk folkomröstning. Varför ska de svenska medborgarna inte få rösta om den nya konstitutionen när andra länders medborgare får det, däribland britterna?

EU-parlamentsvalet skulle också må bra av att befrias från frågan om folkomröstning om konstitutionen. Det skulle tvinga EU-motståndarna att berätta om sitt alternativ till en beslutsfähig Europaunion. Det är hög tid att Europadebatten börjar gälla sakfrågor.

Om flera länder i Europa säger nej till nya grundlagen riskerar vi att få en union i olika hastigheter som Tyskland och Frankrike tycks vilja ha. Det vore olyckligt.

Samtidigt måste EU-anhängarna inse att unionens styrka är beroende av det medborgerliga engagemanget och förtroendet.

Den svenska regeringen bör nu säga ja till en folkomröstning om nya konstitutionen. Europadebatten måste handla om politik och inte procedur. Så kan EU-parlamentsvalet kanske äntligen bli ett ideologiskt val om högerns eller vänsterns Europa.

HK