ÅSIKT

Ett förödande val på Cypern

Alla opinionsundersökningar pekar på att grek-cyprioterna på Cyperns södra del kommer att säga nej till återföreningen. De vill inte släppa in turk-cyprioterna och anser att Turkiet ska hållas borta från EU.
Foto: NIKOLAI JAKOBSEN
Alla opinionsundersökningar pekar på att grek-cyprioterna på Cyperns södra del kommer att säga nej till återföreningen. De vill inte släppa in turk-cyprioterna och anser att Turkiet ska hållas borta från EU.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Dagens folkomröstning på Cypern var tänkt som en slutgiltig manifestation av enighet. Inför medlemskapet i EU den 1 maj skulle grek- och turkcyprioter rösta för en återförening av ett land som varit delat i två sedan Turkiets invasion 1973.

I praktiken ser folkomröstningen ut att få rakt motsatt effekt.

Spänningarna mellan öns två folkgrupper har trappats upp under valkampanjen och alla opinionsundersökningar pekar på att grek-cyprioterna på öns södra del kommer att säga nej till återföreningen. De vill inte släppa in turk-cyprioterna. De anser att Turkiet ska hållas borta från EU.

Fel tänkt i grunden

I grunden är formerna för folkomröstningen feltänkta. Det är svårt att se motiven bakom en ordning där grek-cyprioterna ges rätten att blockera turk-cyprioternas medlemskap i EU.

Det är lätt att vara efterklok, men kanske borde EU ha villkorat hela Cyperns medlemskap. Utan återförening inget EU.

Nu blev det inte så, vilket fått effekten att de politiska ledarna på båda sidor under valkampanjen frossat i nationalistisk populism.

Rysslands märkliga agerande i FN:s säkerhetsråd har inte gjort saken enklare. I ett försök att blidka grek-cyprioterna lade USA och Storbritannien fram ett förslag som skulle ge säkerhetsgarantier åt båda folkgrupperna. Ryssland lade in sitt veto – för första gången på tio år. ”Av procedurtekniska skäl”, sade Rysslands utrikesminister Jurij Fedotov. En kommentar som hade passat bättre i någon roman av Kafka än i det helt avgörande spelet om Cyperns framtid.

Effekten av Rysslands veto blev att stödet för nej ökade ytterligare. Bland annat ställde sig södra Cyperns största parti, det kommunistiska Akel, på nej-sidan.

Ett nej skulle vara ett gigantiskt nederlag för FN, vars generalsekreterare Kofi Annan har investerat stort politiskt kapital i återföreningen. Det är Annans återföreningsplan på 9 000 sidor som cyprioterna röstar om.

Ny situation för EU

För EU kan konsekvenserna bli än mer långtgående. Ett nej i dag innebär att EU om en vecka kommer att införliva en 30 år gammal gränstvist med starka inbyggda militära spänningar. Det ställer unionen inför en helt ny situation. I första hand kan relationerna med Turkiet försämras. Som medlemmar i EU kan grek-cyprioterna på egen hand blockera ett närmare samarbete, vilket knappast kommer att gynna den demokratiska utvecklingen i Turkiet.

Om grek-cyprioterna mot alla odds säger ja?

Då kan FN avskriva en av de senaste decenniernas mest svårlösta gränstvister. Och EU står plötsligt starkare.

JB