ÅSIKT

Ny kris redan i år i kommunerna

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Nu kommer rapporter att ekonomin tar fart, främst i USA men sakta också i EMU-området och Sverige. Tillväxten ökar, varslen minskar, det ljusnar på arbetsmarknaden, hävdar ekonomerna.

Tro dem inte. Arbetslösheten i EU och Sverige är rekordhög och kommer att förbli det i flera år. Nedskärningarna i indu-strin fortsätter även om de upphört i jättar som Ericsson, ABB och Electrolux. Och nu växer varslen på nytt i kommunerna.

Kommuner och landsting går mot en ny kris – och nya skattehöjningar. I nästa vecka presenterar kommun- och landstingsförbunden sina ekonomiska prognoser för 2004–2006. De visar ett underskott på flera miljarder redan i år. Efter stora skattehöjningar förbättrades läget förra året, kommunsektorn hade överskott på 1,5 miljarder. Nu har det redan vänt. Kommuner och landsting har inte pengar att betala löner till den personal som står på avlöningslistorna. Uppsägningar, stängda skolor, dagis och sjukvårdsavdelningar blir verklighet redan i höst.

Bakom krisen ligger den höga arbetslösheten. För få arbetar och betalar skatt, pengarna räcker inte till välfärden.

Regeringen har mål för arbetslöshet och sysselsättning men målen tillåts inte styra den ekonomiska politiken. I stället är budgetbalans och låg inflation överordnade alla andra mål. Det driver i lågkonjunkturer fram hög arbetslöshet. Modellen gäller även för kommunerna. Vi har i 10-15 år sett hur kommunerna anställt i högkonjunktur och tvingats avskeda i lågkonjunktur. Personalen blir dragspel i ekonomin, omsorgen om gamla och barn slänggunga i upp- och nergång. Det är en ohållbar situation.

Ansvarige kommunministern Lars-Erik Lövdén uppmanar käckt kommunerna att spara och gneta. Han vill inte tala klarspråk om att det krävs uppsägningar och skattehöjningar. Det är ynkligt.

Regeringen rår inte över att den internationella lågkonjunkturen blev så djup. Men den har ansvar för sin felbedömning av arbetslösheten. Det går inte bara att lita till bättre tider. Minst fem, sex av EU:s länder överskrider nu stabilitetspaktens regler om högst tre procents budgetunderskott. Sverige hör inte dit men regeringen borde som andra inse att EU:s stabilitetsregler inte fungerar i lågkonjunktur.

Vi måste få en ny sysselsättningspolitik också om det betyder att vi måste låna mer. Öka statsbidragen till kommunerna, öka Ams-insatserna, stimulera nyanställningar och privat konsumtion. Ingenting är viktigare än jobben.

Efter regeringens löften om bättre tider och de stora kommunalskattehöjningarna trodde medborgarna att det värsta var över. I stället väntar nu nya sparpaket och uppsägningar i kommunerna. Det är ett hot inte enbart mot jobben och välfärden utan också mot medborgarnas förtroende för politikerna och demokratin.

LA