ÅSIKT

En klassisk konflikt

Margot Wallström och Gunnar Hökmark visar politisk färg i EU-frågor – äntligen börjar det bli fart på debatten om vad EU ska göra eller inte göra.
Foto: AP/LARS ROSENGREN
Margot Wallström och Gunnar Hökmark visar politisk färg i EU-frågor – äntligen börjar det bli fart på debatten om vad EU ska göra eller inte göra.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag firas Europadagen med ballonger, folkdans och violinspel.

I morgon fortsätter det politiska vardagsarbetet i Bryssel och Strasbourg.

Vad händer till exempel med Margot Wallströms viktiga förslag mot farliga kemikalier, REACH?

Miljön är ett av de områden där Europaparlamentet har stor makt. Det gäller också den inre marknaden, konsumentskyddet, arbetsmiljön och mängder av andra frågor.

De europeiska miljöorganisationerna har gått igenom hur partierna röstat i tio viktiga frågor.

Slutsatsen är solklar. Den konservativa gruppen, EPP, vill ofta försvaga kraven.

Samma sak gäller när resultaten bryts ned på nationell nivå. De svenska moderaterna har exempelvis sagt nej till hårdare krav mot farliga lösningsmedel.

Tydliga skillnader

Skillnaderna är tydliga också när det gäller arbetsrätt, konsumentskydd och jämställdhet.

De konservativa röstar ofta nej till skärpta krav på EU-nivå. Däremot säger de ja till avregleringar som gör det lättare för företagen.

När socialdemokraterna i veckan redovisade en genomgång av moderaternas agerande svarade Gunnar Hökmark med ett motangrepp. Förstanamnet på moderaternas valsedel anklagade socialdemokraterna för centralism. Frågorna ska avgöras i Sverige, inte i Bryssel, säger Hökmark.

Äntligen börjar det bli fart på debatten om vad EU ska göra eller inte göra. Är det rätt eller fel med en tuff europeisk politik mot diskriminering på arbetsplatser, miljöförstöring och lurendrejeri i marknadsföringen?

Intresset kan öka

En valrörelse som handlar om sådana frågor kan bidra till att intresset för EU ökar. Det vore betydligt mer fruktbart än miljöpartiets försök att göra valet till en fråga om EU:s nya grundlag, som parlamentet ändå inte tar några beslut om. Var finns då de politiska skillnaderna? Miljöpartiet försöker använda en undersökning av den brittiske professorn Simon Hix för att klumpa ihop konservativa och socialdemokrater till ett block.

Det är en felaktig bild. ”Vänster-höger politik förklarar en överväldigande del av röstningen i Europaparlamentet”, skriver Simon Hix själv. Han beskriver hur ökad makt för parlamentet betytt att konflikterna längs höger-vänster-skalan blivit allt tydligare. De stora partigrupperna kompromissar mer än tidigare, men det finns viktiga skillnader mellan socialistgruppen och den konservativa EPP-gruppen. Att likt miljöpartiet eller Gunnar Hökmark se huvudkonflikten i ”centralisering” eller ej kallar den brittiska statsvetaren ”dåraktigheter”.

Tydligare kan det knappast sägas.

För den som anser att jobben, jämställdheten och miljön är viktiga frågor handlar valet den 13 juni om att ta ställning mellan höger och vänster.

ME