ÅSIKT

Vem vill se ut som en Power-slampa?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Är Sverige år 2004 ett mer jämställt land än för tio år sedan?

Sannolikt är det så, men faktum är att utvecklingen på samma gång tycks gå i två helt olika riktningar.

Å ena sidan är lagstiftningen och det politiska samtalet sakta på väg åt rätt håll. I går presenterades till exempel ett nytt förslag till skärpt lagstiftning mot könsdiskriminering. Utredningen vill bland annat stärka lagen för dem som arbetar som vikarier eller är tillfälligt anställda. Den vill också göra det möjligt för landets högskolor att tillämpa så kallad positiv särbehandling på grundval av kön. Det är bra förslag. De visar att det lönar sig att fortsätta arbetet för ökad jämställdhet.

Å andra sidan känns det som om något är på väg att gå snett. Riktigt snett. Runtomkring oss, inte minst i reklamen och massmedierna, flyter en allt stridare ström av sexistiska och kvasipornografiska budskap.

På ett seminarium på ABF i Stockholm i går presenterade en grupp forskare och journalister flera bisarra exempel på just detta.

I en reklamannons för Sisleys kläder sitter en ung flicka vid ett kojuver med en spene i handen. Mjölken sprutar upp i ansiktet på henne.

Vill du se ut som en Power-slampa? frågar Vecko-Revyn, och ger sedan råd och tips till landets tonårstjejer hur de ska klä sig som porrskådisar. (Samma tidning gjorde för några år sedan ett idolporträtt på ung svensk tjej som var porrskådis, utan kritiska frågor om porrindustrins villkor eller kvinnobild.)

– Porrindustrins estetik har letat sig in i massmedierna, sade genusforskaren Annette Dina Sörensen.

– Reklamen lånar allt oftare sitt bild- och symbolspråk från porrindustrin, konstaterade Erika Hedin från nätverket Allt är möjligt.

Ingen av dem nämnde Big Brother, men det var säkert mest en slump. Släng in ett gäng snygga och lagom plastikopererade 25-åringar i ett hus. Höj innetemperaturen till 27 grader och ge dem massor av sprit så att de tappar omdömet. Ge dem sedan massiv offentlighet

i kvällstidningarna. Då flyter alla begrepp i

genusdebatten samman till en helhet: könsrollerna, objektifieringen av människor och kommersialiseringen av människors sexualitet.

Hur påverkas jämställdheten av en sådan förändring av det offentliga rummet? Knappast i positiv riktning.

Några timmar senare, på Handelshögskolan i Stockholm, höll debattören Susanna Popova ett anförande. Under våren har hon skapat stora rubriker genom att kalla några av deltagarna i panelen på ABF för elitfeminister.

Popova har uppenbarligen missat något på världsrankingen. Hon förstår inte att feminismen har blivit en folkrörelse. Hundratusentals, möjligen till och med miljontals, medborgare instämmer i dag i uppfattningen att det finns en strukturell könsordning i samhället, där kvinnor är underordnade män.

Gå ut på vilken gymnasieskola som helst och du hittar nätverk av unga feminister som kämpar mot pornofieringen av det offentliga rummet.

Det är ännu ett av de hoppfulla dragen i utvecklingen. Det visar att det finns en motkraft.

Jesper Bengtsson