ÅSIKT

Välkomna in i unionen

Statsminister Göran Persson och norska arbeiderpartiets ledare Jens Stoltenberg under socialdemokraternas kongress i Stockholm i april.
Foto: URBAN ANDERSSON
Statsminister Göran Persson och norska arbeiderpartiets ledare Jens Stoltenberg under socialdemokraternas kongress i Stockholm i april.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I ett desperat försök att höja temperaturen på landets nationaldag vill Sverige göra den 6 juni till helgdag.

Det kommer inte att hjälpa.

Det blir ändå inte som i Norge. Inte som denna dag, den 17 maj. Få medborgare är så stolta över sin nationaldag som de i vårt nordiska grannland. Få är så uttalat patriotiska.

Skälen är självklara: Norge var i århundraden mer eller mindre underställt regeringarna i Köpenhamn och Stockholm. Under den svensk-norska unionen 1814–1905 utövades utrikespolitiken och kungamakten från Stockholm, och i Sverige fanns det starka krafter som ville stärka greppet om våra grannar. ”Norskarna få ej krusas utan böra styras med starka tyglar och piska”, pläderade till exempel riksdagsmannen J A Gripenstedt.

Värnat självständigheten

Den norska glädjen över nationaldagen har med andra ord sina rötter i en kamp för självständighet.

Det är också mot den bakgrunden man ska se det faktum att Norge i två folkomröstningar under de senaste 30 åren har sagt nej till medlemskap i EU. Norrmännen har, med sin goda nationella ekonomi som utgångspunkt, värnat om sin självständighet.

De gamla argumenten tycks emellertid ha tappat i styrka. Allt fler inser att kampen för självständighet inte kan föras på samma sätt i dag som för hundra år sedan. Allt fler norrmän vill att Norge ska ansluta sig till EU. Nära 60 procent enligt de senaste opinionsundersökningarna.

Beroende av EU

– Det är en paradox att Norge nu igen, 100 år efter unionens upplösning, behöver åka till Stockholm för att få inflytande, sa arbeiderpartiets ledare Jens Stoltenberg nyligen. Han syftade på det faktum att Norge måste be Sverige eller Danmark försvara norska intressen inom EU. Ett EU som man dessutom i grunden är beroende av. Genom EES-avtalet har Norge i princip anslutit sig till EU:s regler om fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer.

– Norge har anslutit sig till den mest kapitalistiska delen av EU. Vi genomför alla direktiv om marknadsavregleringar, men vi är inte med i den politiska processen, sa Stoltenberg när han talade på de svenska socialdemokraternas kongress i Stockholm i april.

Lämna rikemansklubben

Samtidigt betonar Stoltenberg att det krävs stor varsamhet innan ett land folkomröstar för tredje gången. Det krävs politiska samtal och eftertanke.

Det är en hedersam hållning. Ett principiellt ställningstagande för det politiska samarbetet inom ett EU med 25 medlemsstater. En principiell vilja att lämna den rikemansklubb som aktivt valt att stå utanför och samtidigt en medveten långsamhet som värnar demokratins spelregler.

Ta den tid ni behöver. När tiden känns mogen är Norge välkommet in i unionen. Som jämlikar i ett nytt Europa.

JB