ÅSIKT

Ett vägskäl för unionen

Byggnads annonskampanj mot social dumpning.
Foto: MAGNUS WENNMAN
Byggnads annonskampanj mot social dumpning.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv utgör ett vägskäl för unionens arbete med sociala frågor och arbetsvillkor. Den grundläggande principen, att det är ursprungslandets regler som ska gälla, fanns med också i förarbetet till det utstationeringsdirektiv som gäller sedan 1996.

Den gången lyckades den europeiska fackliga rörelsen vända på frågan, och med dagens regler har den som arbetar i ett annat land samma rättigheter som anställda i det landet. En av de viktigaste segrarna för fackföreningsrörelsen inom unionen.

På en rad områden har EU sedan dess antagit minimibestämmelser som ska garantera en lägsta nivå för arbetsrätt och arbetsmiljö. Unionen skulle kunna bli ett redskap för att undvika att usla arbetsvillkor och svag arbetsrätt blir konkurrensmedel.

Det är självfallet inte en okontroversiell utveckling. Senast i veckan förklarade den brittiske utrikesministern Jack Straw att engelsmännen kommer att blockera varje försök att förändra Thatchers arbetsmarknadslagar genom EU:s nya grundlag.

När till och med labour försvarar Thatchertidens antifackliga regler är det inte svårt att förstå att många brittiska fackföreningsledare blivit varma anhängare av gemensamma sociala regler i Europa.

Som i hemlandet

Förslaget till tjänstedirektiv skulle vara ett brott mot det arbete som gjorts för att höja den sociala nivån i Europa. Ett företag som säljer tjänster ska kunna arbeta efter reglerna i hemlandet. Landet där arbetet utförs förbjuds rent av att kontrollera villkoren. Företagen behöver inte ens ha en ansvarig representant i det land där arbetet utförs.

De svenska fackliga organisationerna ser direktivet som en tydlig öppning för att anställda ska komma att behandlas olika, trots att de arbetar på samma arbetsmarknad. Resultatet skulle utan tvekan bli en kapplöpning mot allt sämre villkor.

”Skräckpropaganda”

”Hjärnspöken”, säger den folkpartistiska EU-parlamentarikern Cecilia Malmström och hänvisar till det undantag som finns för utstationeringsdirektivet. ”Skräckpropaganda”, säger moderaten Per Bill. Att de fackliga organisationerna försöker peka på svårigheten att upprätthålla kollektivavtal med företag som inte ens har en representant i landet ändrar inte de borgerliga partiernas helhjärtade stöd för kommissionens förslag.

Det är kort sagt upp till var och en att avgöra vem som har störst trovärdighet i frågan om tjänstedirektivets effekter på svenska arbetsplatser. En folkpartistisk EU-parlamentariker och en moderat riksdagsledamot med begränsad erfarenhet av den svenska arbetsmarknadens baksida, eller representanter från Transport, Fastighets eller Byggnads som varje dag arbetar för att upprätthålla respekt för lagar och avtal i vardagen.

IP