ÅSIKT

Nej tack till sprit-liberaler

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Aftonbladet har på nyhetsplats under veckan som gått beskrivit en av vår tids stora sociala problem – det ökande alkoholmissbruket bland ungdomar. Artikelserien ”Ung och full” har uppmärksammats av beslutsfattarna. Alkoholpolitiken står plötsligt i debattens centrum.

Regeringen har presenterat sina alkoholpolitiska förslag. Det förebyggande arbetet ska stärkas, liksom brottsbekämpningen. Straffen för rattfylleri ska skärpas. Regeringen vill också begränsa möjligheterna att göra reklam för alkohol.

Den svåra skattefrågan skjuter däremot regeringen framför sig. Det är klokt. Det finns ingen anledning att i det här läget hasta fram ett beslut om drastiskt sänkta alkoholskatter. Finland bör vara ett varnande exempel. Där har de sänkta alkoholskatterna lett till ett markant ökat supande.

Samtidigt finns det ett problem om de svenska skatterna skiljer sig rejält från våra grannländer i Norden och norra Europa. Systembolaget hotas på sikt. Smugglingen ökar. Frågan är dock om en rimlig skattesänkning skulle räcka för att komma till rätta med dessa bekymmer.

Folkpartiet tror det och förordar kraftigt sänkta skatter. Kristdemokraterna går motsatt väg och föreslår till och med att införselkvoterna bör sänkas. Hur det nu skulle gå till? Centern vill ha fortsatt höga spritskatter.

Det är utmärkt att spritliberalismen inte har fått fäste i svensk politik. Folkpartiets vandring ut i högeröknen är beklaglig, men knappast ett bekymmer så länge flera andra borgerliga partier förordar en restriktiv alkoholpolitik.

I stället för att slappt ge upp inför verkligheten bör svenska politiker försöka påverka den, dels genom aktiv opinionsbildning mot det förhärligande av alkoholen som förekommer i dagens ungdomskultur, dels genom hårdare tag mot alkoholbrotten.

Viktigt är också att försöka påverka resten av EU. Det är visserligen en lång väg kvar till att få unionen med på svensk alkoholpolitik, men det finns vissa ljuspunkter. Allt fler EU-länder har börjat inse att kostnaderna för de alkoholrelaterade skadorna och brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem.

Uppgivenhetens tid är förbi

Finansministrarna i Norden enades nyligen om en gemensam alkoholpolitisk hållning i EU. Nollskattesatsen på vin föreslås avskaffas och minimiskatterna på alkohol föreslås höjas. Finansministrarna vill också att EU-kommissionen tar fram en alkoholstrategi där folkhälsan sätts i fokus.

I onsdags deklarerade dessutom Estlands regeringschef att landet planerar att höja alkoholskatten i nästa års budget. Finland har svarat att man förmodligen i så fall följer efter. Om de nya EU-länderna i det forna Baltikum ansluter sig till Norden i denna fråga skulle ett starkt block i EU bildas som förordar en radikal socialpolitik.

Uppgivenhetens politik har förhoppningsvis haft sin tid.

HK