Bra besked om Turkiet

I går blev det klart, EU-kommissionen föreslår att Turkiet får inleda förhandlingar om medlemskap i EU.

Förslaget är bra, dock inte utan förbehåll.

Enligt EU:s så kallade Köpenhamnskriterier måste ett land som vill förhandla om medlemskap uppfylla en rad tydliga krav. Det måste finnas stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

När Turkiet ansökte om medlemskap för 17 år sedan levde landet inte upp till något av detta, men sedan Recep Tayyip Erdogan kom till makten 2002 har reformtakten ökat. Det kurdiska språkets ställning har stärkts och yttrandefriheten är större. Parlamentet har antagit nya lagar för att förhindra tortyr i fängelserna och övergrepp från polisen och militären.

Lagarna har inte slagit igenom

På flera av dessa områden har de nya lagarna ännu inte fått något genomslag i praktiken. Landets etniska minoriteter lever fortfarande under hårt tryck från myndigheterna. Men landets regering har visat en vilja till förändring, och en bred majoritet av landets befolkning, även bland de etniska minoriteterna, ser EU som en möjlighet, kanske den enda, att långsiktigt säkra demokratin i Turkiet.

Gårdagens besked ska ses som ett stöd till dessa krafter.

Kommissionens rapport rekommenderar också att EU ställer specifika krav på fortsatta reformer.

”Vi måste se till att reformerna blir en del av vardagen”, sa i går kommissionens ordförande Romani Prodi.

Uttalandet förpliktigar. Trycket mot Turkiet måste upprätthållas.

Ett av rapportens förslag lämnar en bitter eftersmak, tyvärr ett förebud om framtidens debatt om Turkiet.

Osmaklig eftergift

Kommissionen vill blockera de turkiska medborgarna från att röra sig fritt inom EU, sannolikt även efter ett eventuellt medlemskap. En osmaklig eftergift åt mörka politiska krafter i Europa. Högerpopulister i länder som Österrike och Frankrike varnar för en ”islamisering av kontinenten”. EU-kommissionären Frits Bolkestein har sagt att Wiens befrielse från turkarna 1683 skulle ”ha varit förgäves” med turkarna som medlemmar. Ett uttalande med farliga ekon från Europas etniska krig.

Turkiet är en del av Europa. Samspelet mellan Europas kristna och muslimska kulturer har genom seklerna varit så omfattande att det i dag är omöjligt att skilja de religiösa och kulturella arven från varandra. Ett land med en i huvudsak muslimsk befolkning skulle bidra till att göra Europa helt igen.

När Turkiet lever upp till Köpenhamns-kriterierna – varken förr eller senare – måste landet få bli medlem på samma villkor som alla andra.