ÅSIKT

Höj rösten mot Turkiet, Sverige

LUGNT FÖRSTAMAJFIRANDE? Så här ser Första maj i Istanbul ut. Endast femtio personer greps, vilket jämfört med tidigare års händelser med brutala nedslagningar och dödsfall kan anses som lugnt.
Foto: AP
LUGNT FÖRSTAMAJFIRANDE? Så här ser Första maj i Istanbul ut. Endast femtio personer greps, vilket jämfört med tidigare års händelser med brutala nedslagningar och dödsfall kan anses som lugnt.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Förstamajfirandet var lugnt. Bara femtio personer greps.

Så beskriver Turkish Daily News sammandrabbningarna i Istanbul. Ett mått på hur långt det fortfarande är mellan EU:s krav på demokrati och tillståndet i Turkiet. De som greps hade dristat sig till att kräva första maj som helgdag.

Tidigare år har polisen brutalt slagit ned demonstranter. Fackföreningarna höll minnesstunder över dem som dödades 1977, 1989 och 1996.

Långt kvar

Situationen har förbättrats på senare år. EU-toppmötet i december förra året gav grönt ljus för medlemsförhandlingar. Ändå är det långt kvar innan Turkiet uppfyller EU:s normer för mänskliga rättigheter. Förhandlingarna ska enligt planerna börja 3 oktober, men flera av de reformer som Turkiet lovat har lagts på is.

Reformerna av rättssystemet dröjer. Fortfarande begår polis och fängelsepersonal vidriga övergrepp.

Fackliga organisationer har motvind. Lärarfacket har fått slåss hårt för att inte förbjudas.

Konservativa värderingar

Yttrandefriheten är bristfällig. Journalistförbundet demonstrerade nyligen mot den nya strafflagens regler om inskränkningar för medierna. Förslaget innehåller bland annat ett förbud mot att publicera texter som skadar Turkiets ”nationella intresse”. Som att nämna massmorden på armenier år 1915 eller ge sig in i Cypernfrågan.

Regeringen har tvingats backa från sitt förslag att förbjuda otrohet, men de konservativa värderingarna finns kvar. Det går långsamt med reformer för att stärka kvinnors ställning.

Begränsade rättigheter

Minoriteternas rättigheter är begränsade. Tv-sändningar på kurdiska tilläts under stort ståhej men reglerna är mycket restriktiva.

Sångerna får vara på minoriteternas språk, men inte nyheterna. Militären har attackerat kurdisk ”separatism” hårt efter att några ungdomar försökte bränna en turkisk flagga. Överbefälhavaren Hilmi Özkök gick nyligen till frontalangrepp mot kurdernas rättigheter och anpassningen till EU.

EU-kommissionen kräver att militärens makt minskar. Olli Rehn, ansvarig kommissionär, vill också stärka religionsfriheten och minoriteternas rättigheter.

Från svenskt håll är det alltför tyst.

Regeringen måste höja rösten

Utrikesminister Laila Freivalds lovordade det turkiska reformarbetet när hon svarade på en riksdagsfråga den 31 mars. Hon antydde brister, men i försiktiga ordalag. Det är långt från den tydliga politik Sverige tidigare bedrivit.

Regeringen måste höja rösten. Turkiets övergrepp på de mänskliga rättigheterna är oacceptabla. Säg det tydligt och klart. Inga medlemsförhandlingar utan ordentliga framsteg.

ME