ÅSIKT

M har dubbla ­ansikten i EU

Gunnar Hökmark (m) och Sven Otto Littorin (m) – Sveriges motpoler i EU.
Foto: Urban Andersson
Gunnar Hökmark (m) och Sven Otto Littorin (m) – Sveriges motpoler i EU.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

10 januari 2007. I går försvarade företrädare för den moderatledda regeringen fackförbundet Byggnads och de svenska kollektivavtalen när det så kallade Vaxholmsfallet var uppe i EG-domstolen. Utslaget dröjer till senare i år.

Enligt arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) var det självklart för regeringen att värna om den svenska modellen på arbetsmarknaden. Byggnads hade rätt att kräva att det lettiska företaget Laval skulle teckna svenska kollektivavtal och sätta företaget i blockad när det vägrade.

Betalar Lavals rättegång

Att regeringen ställt sig på fackets sida har upprört Svenskt Näringsliv. Det är inte konstigt. Organisationen betalar Lavals rättegångskostnader, trots att företaget inte ens är medlem i organisationen.

Samtidigt som regeringen utmanar fackföreningsrörelsen med försämringarna av a-kassan tar den också strid med arbetsgivarna i det principiellt viktiga Vaxholmsmålet.

Här vill de nya moderaterna visa sig från sin bästa sida. Facket är bra, kollektivavtal är bra och den svenska modellen ska försvaras – till och med i EG-domstolen.

Fler använder nordisk modell

Denna modell, som väl kan kallas nordisk, har också fått allt fler förespråkare i Europa.

Inom EU talar man om den som den europeiska sociala modellen. Tanken är att en god arbetsrätt, fackligt inflytande och en social dimension i politiken ska balansera den fria konkurrensen på den inre marknaden.

Att regeringens uppslutning av denna modell har sina sprickor är uppenbart. I går blev det övertydligt.

Samma dag som regeringen tog till orda i EG-domstolen slogs den förre partisekreteraren Gunnar Hökmark (m) för att bli ledare för den konservativa gruppen i Europaparlamentet. Han gjorde det från en tydligt nyliberal plattform i konfrontation med den sociala profil som kännetecknar många av de kontinentala kristdemokraterna.

I europeisk press beskrivs Hökmark som en typisk företrädare för den marknadsliberala falangen inom partigruppen och nyliberaler från de nya medlemsländerna.

Det har varit en styrka att socialdemokrater och kristdemokrater tillsammans slutit upp bakom den europeiska sociala modellen. Det har givit Europaparlamentet stort inflytande. Det senaste exemplet är beslutet om tjänstedirektivet.

Hökmark ger inte upp

Nu misslyckades Hökmark i sina ansträngningar att få ansvaret att leda den konservativa gruppen i Europaparlamentet. Valet föll i stället på fransmannen Joseph Daul. I sin partigrupp lär dock Hökmark och hans meningsfränder fortsätta att utmana tanken på ett socialt Europa.

I EG-domstolen talade de nya moderaterna för den svenska modellen. I Europaparlamentet visar man upp ett annat ansikte.