ÅSIKT

Lika miljökrav för alla länder

Rök från kolverken i engelska staden Selby. Utsläppen inom EU måste minska med 20 procent, övriga länder med 30.
Foto: AP
Rök från kolverken i engelska staden Selby. Utsläppen inom EU måste minska med 20 procent, övriga länder med 30.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

11 januari 2007. Sällan har väl hotet om en bestående klimatförändring varit så tydligt hos oss som denna märkligt varma vinter. Aftonbladet har beskrivit riskerna utförligt i en serie artiklar.

Sent omsider har också Europas politiker vaknat. Energi- och klimatfrågan står nu högst upp på den europeiska dagordningen.

Andra länder är drabbade

Det är inte bara framtvingat av omsorgen om miljön. Flera länder har också på ett brutalt sätt blivit påminda om farorna med Europas stora beroende av import av olja och gas från Ryssland. Moskva använder öppet sina energitillgångar som politiskt påtryckningsmedel och flera gånger har leveranserna plötsligt stoppats.

Behovet av en omställning till ett miljömässigt hållbart och ett leveranssäkert energisystem kan ingen längre vifta bort. EU spelar dessutom en viktig roll globalt som pådrivare, både gentemot USA och länder med snabbt växande ekonomier?–?och miljöförstöring?–?som Kina och Indien.

Målen sätts för lågt

EU sägs ibland leta efter nya projekt för att visa de alltmer skeptiska medborgarna att de har nytta av samarbetet. Få områden passar bättre också ur denna synpunkt än en kraftfull och miljömedveten energi- och klimatpolitik.

Om det förslag som EU-kommissionen i går presenterade i frågan lever upp till de kraven kan diskuteras.

Bra är att man slår fast mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för de förnyelsebara energikällornas andel av produktionen. Men de sätts för lågt.

EU kräver exempelvis en minskning av koldioxidutsläppen med 30 procent för alla industrialiserade länder, men för de 27 egna medlemsländerna nöjer man sig med 20 procent till 2020.

Om EU-länderna ska göra mer blir beroende av hur omvärlden agerar, säger man. För övrigt samma fega resonemang som den svenska regeringen använder sig av.

Kommissionen påpekar också att energisektorn är ett område där konkurrensen är dålig. Det stämmer. Men om privatiseringar är lösningen på det problemet är långtifrån säkert. I alla fall är det svårt att dra de slutsatserna av exempelvis de svenska erfarenheterna.

Tassar kring kärnkraften

I förslaget tassar man försiktigt om kärnkraften. Man betonar att varje land självt väljer om den energikällan ska användas eller inte. Men när kärnkraften ersätts måste det ske med energislag som inte ökar koldioxidutsläppen.

Viktigt är dock att kommissionen befriat sig från den gamla och konstlade konflikten mellan miljökrav och sysselsättning. Tvärtom framhåller man den stora betydelse som investeringar i miljövänlig teknik har för tillväxten och jobben.

Man talar om denna positiva omställning som ”en ny industriell revolution”, något som i alla fall påminner om visionen om det gröna folkhemmet. Återstår att se om EU:s regeringschefer antar den utmaningen när de vid toppmötet i mars ska behandla förslaget.

TS