ÅSIKT

Bushs nya krig – mot de fattiga

HÅRDA TAG USA:s krig i Irak slukar enorma belopp för de amerikanska skattebetalarna – barn, gamla och sjuka får betala i form av sociala nedskärningar.
Foto: AP
HÅRDA TAG USA:s krig i Irak slukar enorma belopp för de amerikanska skattebetalarna – barn, gamla och sjuka får betala i form av sociala nedskärningar.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

7 februari 2007. Mer än var femte amerikansk skattekrona går till försvaret i president George W Bushs budget för 2008. Det är en upprustning utan motstycke sedan andra världskriget.

Betalar notan gör de äldre, barnen och de handikappade som drabbas av stora nedskärningar i de sociala hälsoprogrammen. Företrädare för den demokratiska majoriteten i kongressen talar om ”en krigsförklaring mot de fattiga”.

Krigen i Irak och i Afghanistan fortsätter att sluka enorma belopp för de amerikanska skattebetalarna. Kostnaderna för krigen tillsammans med de övriga anslagen till försvarsdepartementet uppgår till hisnande 625 miljarder dollar.

Inget stöd för kriget

Presidenten motiverar de höjda anslagen med att landet befinner sig i krig. Men i fråga om Irak är det ett krig som inte har stöd hos det amerikanska folket och som startades på falska grunder.

Trots tal om en ny strategi i Irak och om att söka samförstånd med demokraterna håller presidenten hårdnackat fast vid sin politik. De stora skattesänkningar som han genomförde i början av sin mandatperiod ska behållas till varje pris, trots att de skulle vara tillfälliga.

Fattiga och äldre drabbas

Sänkningarna gynnade de välbeställda och har lett till ett stort budgetunderskott. När Bush nu vill balansera budgeten till 2012 – tre år efter att han avgått – sker det med nedskärningar på det sociala området.

Framförallt drabbas vårdprogrammen för de fattiga, Medicaid, och för de äldre, Medicare. På dessa vill presidenten spara 100 miljarder dollar de kommande fem åren.

Det sker när frågan om en allmän sjukförsäkring – något som USA saknar – ser ut att bli en av de stora frågorna i den kommande presidentvalskampanjen.

Sättet att få bort underskottet är inte bara djupt orättvist, det förefaller även orealistiskt. Till exempel räknar presidenten med att kostnaderna för kriget i Irak ska ha sjunkit till 50 miljarder dollar 2009 och vara noll året därefter.

Dessutom kommer den demokratiskt kontrollerade kongressen att sätta sig emot de mest utmanande sociala nedskärningarna. Till exempel vill Bush ta bort matprogrammet för en halv miljon av de mest fattiga.

Dålig president

Bush kallas med viss rätt för en vingklippt president – demokraterna behärskar kongressen och han själv har bara knappt två år kvar av sin ämbetsperiod. Men genom att ha initiativet i budgetprocessen ställer han demokraterna i ett svårt dilemma.

Dessa kommer säkert att mildra de sociala orättvisorna. Men de får svårare att minska anslaget till Irakkriget utan att dra på sig anklagelser om att svika de egna soldaterna. Och att höja skatter är inget lättsålt budskap inför det kommande presidentvalet.

Bush – sannolikt en av de sämsta presidenterna i USA:s historia – hinner dessvärre ställa till mycket mer elände innan han lämnar sin post.

TS