ÅSIKT

A-kassan - ett politiskt haveri

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin behöver verkligen något positivt att säga om a-kassan.

Strömhoppet fortsätter. Under mars lämnade över 15 000 personer försäkringen. Det betyder över 400 nya oförsäkrade om dagen. Politiken har skapat en social bomb, och ingen tror längre att ett obligatorium är lösningen.

När riksdagen i förra veckan beslutade om nya villkor för arbetslöshetsförsäkringen fick Littorin chansen. För de flesta kommer arbetslöshetsförsäkringen att bli billigare, i några fall mycket billigare. Det är klart att arbetsmarknadsministern vill prata om det.

Problemet är bara att de sänkta avgifterna långt ifrån gäller alla.

Redan innan riksdagens senaste beslut slagit igenom finns det stora skillnader mellan olika yrkesgrupper.

Akademikernas a-kassa, som redan har en av de lägsta avgifterna, rapporterar att antalet medlemmar stiger. Medan tusentals har lämnat arbetslöshetsförsäkringen kunde akademikerna enligt LO-tidningen räkna in 900 nya försäkrade i mars.

–?Jag tror det är en kombination av att vi har kunnat sänka avgiften och att personer känner oro inför lågkonjunkturen, sa Katarina Bengtsson Ekström på akademikernas a-kassa till Svenska Dagbladet.

Oron för lågkonjunkturen delas rimligen också av den som inte har en högskoleutbildning. Men har man inte råd med premien spelar det ingen roll.

Problemet blir inte mindre efter riksdagens senaste beslut. För de anställda på restauranger stiger nämligen avgiften, precis som för de fastighetsanställda för att ta två exempel.

Det är inte svårt att ana mönstret. Medan premien sänks i branscher med hyggliga löner och acceptabla anställningsförhållanden stiger den för dem som tjänar sämst och har de mest otrygga anställningsvillkoren.

Köksbiträden och lokalvårdare får betala för att de arbetar i branscher med låga löner och otrygga anställningar. De ska betala därför att säsongvariationer och konkurrens gjort att andra i branschen förlorat sin försörjning.

Naturligtvis kommer klyftorna att öka, och det sker inte av misstag. Bakom regeringens politik för arbetslöshetsförsäkringen finns en grundidé. Den som löper risk att bli arbetslös, och alltså behöver a-kassan bäst, ska också betala mer för sin försäkring.

Argumentet är inte att det på något bakvänt sätt skulle vara rättvist. Regeringen hoppas att avgiften ska få människor att byta jobb. Sektorer med arbetslöshet blir mindre attraktiva om det kostar mer att vara försäkrad. Så tänker Anders Borg.

Det kommer inte att fungera. De nya avgifterna kommer inte att få restaurangpersonal och lokalvårdare att söka sig till bristyrken, i synnerhet inte när arbetsmarknadsutbildningen stryps. Det ökar inte antalet lärare eller läkare. Däremot tvingas fler som verkligen behöver en försäkring att hoppa av, och konkurrensen om jobben kommer att bli ännu hårdare.

Och kanske är det just det som är avsikten, även till priset av ett trygghetssystem som havererar.