ÅSIKT

Sätt en gräns för girigheten

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

18 september 2008. Den andra dödssynden i katolska kyrkans katekes är girigheten.

Vi har sett mycket av den varan under det senaste året.

Det främsta exemplet är de amerikanska bolånedirektörerna. De som aldrig fick nog och letade efter nya tänkbara offer som de kunde tjäna pengar på. I USA fanns det många fattiga barnfamiljer som behövde bättre bostäder. Många familjer kan ge mycket pengar, tänkte bolånedirektörerna som snart lockade familjerna att ta huslån. De första åren var lånen billiga, men sedan skulle kostnaderna stiga och då kunde direktörerna tjäna pengar.

Riskabel långivning

Men de insåg att det var en riskabel långivning, familjerna var ju trots allt ganska fattiga. Alltså spred direktörerna sitt risktagande över världen, de paketerade sina fordringar som obligationer och sålde dem till banker över hela världen. Då kunde de casha in snabbt.

Under tiden flyttade familjerna in och under de första åren betalade de av sina lån. Men sedan steg kostnaderna, familjerna hade inte råd och då lämnade de helt enkelt tillbaka sina hus till bolåneinstituten.

Banker som husägare

Därmed stod banker över hela världen som ägare av amerikanska hus. I slutet av 2007 var till exempel Deutsche Bank en av Clevelands största fastighetsägare.

Det var bolånedirektörernas och aktieägarnas girighet som skapade den internationella krisen. De ville tjäna pengar och det skulle gå fort. I den globala ekonomin måste vinsten räknas hem på ett kvartal.

Nu faller de amerikanska bankerna en efter en. I går stängde den ryska börsen efter flera dagars kursras. Det brittiska bolåneinstitutet HBOS klappade ihop fullständigt på onsdagens Londonbörs. I går räknade även de svenska bankerna Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB på sina förluster efter amerikanska Lehman Brothers haveri.

De måste rädda Q 3:an. Räkna hem det tredje kvartalet. Så fungerar kvartalsekonomin och inte blir det bankdirektörerna som får betala. Aktiebloggen Red Eye hävdar att SEB avsatt tre miljarder kronor som ska betalas ut som bonus till ledningen våren 2009. Tre miljarder!

Bankerna kommer inte frivilligt att ta sitt ansvar för krisen.

Kostar enorma summor

Om tre veckor träffas EU:s finansministrar för att diskutera regleringar på finansmarknaden. De behövs, inte minst för att stärka skyddet för de vanliga spararna. För Sverige och övriga EU kostar finanskrisen enorma summor i form av ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter.

Politikerna måste ta tillbaka kontrollen över skattepengarna. De måste stärka skyddet för konsumenterna så att de inte blir lurade av banker som vill tjäna snabba pengar.

Det handlar om att sätta stopp för den värsta girigheten.