ÅSIKT

Alliansens blinda fläck

Foto: robert nyberg
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

27 MARS 2009. Maud Olofsson talade om handlingskraft. Socialdemokraten Tomas Eneroth pratade om dubbelmoral, Kristdemokraternas Stefan Atterfall om moral och moderaten Björn Hamilton om Karl den XI:s reduktion.

Gårdagens riksdagsdebatt om bonussystemen i statliga företag hade sina förutsäg-bara inslag.

Ifrågasatt

Den handlade om girighet, orimligt risktagande och spekulation, och om vilket av blocken som egentligen är mest ansvarstagande.

Oppositionen ifrågasatte regeringens lappkast tidigare i veckan där bonusentusiasm plötsligt förbyttes till ett tvärstopp. Regeringspartierna menade att de ärvt bonuseländet av socialdemokraterna.

I dagens opinionsläge är det knappast en vinnande linje att försvara direktörernas extraersättningar.

Växande klyftor

Ändå kunde nog den viktiga drivkraften bakom den folkliga vreden faktiskt anas bakom riksdagsledamöternas försök att navigera i opinionen.

Och den drivkraften handlar knappast om teknik eller detaljer. Den handlar om klyftor som – oavsett konjunktur - fortsatt att växa.

En undersökning från LO visade nyligen att direktörerna i de största bolagen i dag i genomsnitt tjänar lika mycket som 51 industriarbetare. Skillnaden har stadigt vuxit sedan början på 1980-talet.

Ansvar är pengar

”De som har ansvar ska också ha bra betalt”, förklarade folkpartiets Karin Pilsäter och pratade om risken för populism. Som om vreden över bonusar inte skulle ha med de växande samhällsklyftorna att göra. Som om det skulle spela någon roll ifall de extra miljonerna kallas fallskärm, optioner, bonus eller pension.

Men just det är kanske bonusdirektörernas, och allianspartiernas, blinda fläck.

IP