ÅSIKT

Dollarfallet

– och festen som kom av sig

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

23 januari 2008 Amerikanska centralbanken paniksänkte räntan i går för att blåsa lite liv i den krympande amerikanska ekonomin. Möjligen också för att höja stämningen på partyt i Davos, dit 2?500 av världens maktelit samlas i dag till ekonomiskt världsforum.

Gästerna i Schweiz är säkert skräckslaget medvetna om den darriga dollarn, den växande arbetslösheten och de sjunkande börsvärdena, krisfenomen som äter sig in i den amerikanska ekonomin.

Den gigantiska bostadsbubblan i USA har sjunkit ihop som följd av spekulativ finansiering. Obligationslånen har hunnit bli nästa krisbransch. Effekterna, som mäts i tusentals miljarder, sprider sig rakt in i finanskapitalets hjärta. Maktsymboler som Merrill Lynch räknar in mångmiljardförluster och måste söka stöd från de välfyllda asiatiska fonderna.

Skrämde slag på börserna

George W Bush svarade med att skicka ut 900 miljarder främst i skattelättnader, både till företag och löntagare. Dock inte?–?av ideologiska skäl?–?till de lägre avlönade. Hans gest blev verkningslös ekonomiskt men skrämde häromdagen slag på världens börser. Deras tolkning av Bushs program blev nämligen: han erkänner att vår ekonomi är sjuk.

USA har sedan länge svindlande underskott i sin handels- och betalningsbalans. Räddningen är att skulderna skrivs ut i landets egen valuta. Sådant har lugnat utländska investerare. Oljeländer omvandlar snabbt växande intäkter till dollartillgodohavande. Kina bygger upp gigantiska dollarberg av sina handelsöverskott.

Kina går om

I år kommer Kina för första gången att bidra mer än USA till världens tillväxt. Världsbanken förutser att tillbakagången för USA-ekonomin till betydande del kompenseras av Kina och Indien.

Förutsättningen för de nya starka ekonomiernas (Bric-länderna) framgångar är dock att de kan öka exporten till USA. En amerikansk recession, och med den ett fall för dollarn, slår rakt mot statskapitalismens Kina, främst som urholkade värden av dollartillgångar och minskad amerikansk efterfrågan på kinesiska varor. Samma logik gäller för EU-länderna, mindre känsliga på grund av den omfattande internhandeln och en egen allt starkare valuta.

Amerikas kris världens kris

Fallet för dollarn, förstärkt av gårdagens historiskt höga räntesänkning, riskerar dra ner den amerikanska importen och gynna USA:s exportindustri. Den amerikanska krisen sätter därmed ett högt pris på omvärlden: minskad export, risk för växande arbetslöshet, lägre tillväxt.

Dagens kris, den allvarligaste sedan andra världskriget, enligt George Soros, slår politiskt in i presidentvalskampanjerna. Demokraterna kräver hårdare övervakning av finansmarknaden och den spekulativa ekonomin. Republikanerna föredrar den marknad som nu härjar världsekonomin.

Ett starkt skäl för ett politiskt skifte i Vita Huset.

OS