ÅSIKT

Aldrig mer en bananrepublik

"Militärkuppens ansvariga måste berövas makten"

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Efter tre månaders deportation har Honduras folkvalde president Manuel Zelaya återvänt. Inte till sin ämbetsbyggnad utan till den brasilianska ambassaden i Honduras. I juni tryckte militären bokstavligen en pistol mot statschefens huvud och tvingade honom ur landet. De senaste dagarna belägrar soldater ambassaden där Zelaya skyddas. Hans anhängare angrips med tårgas, en del fängslas.

Kuppmakarna förklarade tidigt sin strategi: Zelaya skulle ha blivit martyr om vi avrättat honom; deportation var mer praktiskt, sa arméns juridiska rådgivare.

Den här gången sträcker inte USA som brukligt sin hjälpande hand åt kuppmakare, i det förflutna så användbara för de amerikanska bananbolag som sugit ut Honduras.

Från USA:s militärbaser i Honduras styrde Reagan-administrationen Contras´ blodiga strider mot Nicaragua.

Obama bryter den imperialistiska traditionen. Han har, trots kritik från USA:s höger, vägrat erkänna kuppmakarna, den reaktionäre talmannen Micheletti och generalen Velásquez. USA har dragit in icke-humanitärt bistånd. OAS, den amerikanska samarbetsorganisationen, valde att isolera Honduras. På initiativ av den spanska socialistregeringen har EU fryst bistånd och upphävt relationerna med de militärstödda härskarna. Motståndet mot kuppen i Honduras kan avskräcka från att med militärmakt krossa den demokrati som mödosamt byggs i Latinamerika.

Den liberale Zelaya utmanade de traditionellt härskande klasserna genom att vidga demokratin en smula och, framförallt, genom att alliera sig med den radikalare delen av Latinamerikas ledare. En förbindelse delvis skapad av tvingande skäl: Utfattiga Honduras behövde billig olja, Hugo Chavez levererade, dock med krav om viss lojalitet.

Militärmakten och den konservativa oligarkin genomförde statskuppen sedan Zelaya annonserade folkomröstning om en ny konstitution.

Kuppledaren Roberto Micheletti säger sig beredd att samtala med Zelaya. Hans villkor är dock omöjliga: Zelaya förbjuds vara statschef och arresteringsordern mot honom står kvar. Oscar Arias, Nobelpristagaren som hittills lett förhandlingarna ska avsättas. Dessutom: Presidentval måste hållas den 29 november.

Ett sådant val kan omöjligen bli demokratiskt. Kuppledarna har fängslat motståndare, begått grova övergrepp mot oppositionella sociala rörelser och ursprungsbefolkning. De största medierna styrs av den nya makten.

El País ställer ut ett rimligt program: Zelaya ska återinsättas som statschef, med reducerad makt. En nationell försoningsregering måste bildas och presidentvalet skjutas framåt. Processen måste övervakas av internationella organisationer.

Demokrati bör kunna upprättas, utan bidrag från bombplan.