ÅSIKT

Ljusen tänds i Köpenhamn

Klimatmötet i Köpenhamn visar att fattiga länder bär en stor del av i-ländernas klimatbörda. Det kan innebära att den rika världen styr över sitt bistånd från fattigdomsbekämpning till klimatstöd.
Foto: ap
Klimatmötet i Köpenhamn visar att fattiga länder bär en stor del av i-ländernas klimatbörda. Det kan innebära att den rika världen styr över sitt bistånd från fattigdomsbekämpning till klimatstöd.
LEDARE

9 DECEMBER 2009. Klimatkonferensen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det finns fortfarande möjligheter.

När slutförhandlingarna om klimatet kör igång i Köpenhamn kommer de positiva beskeden:

Den amerikanska miljömyndigheten EPA klassar klimatfarliga utsläpp som en hälsofara. Det betyder att EPA kan beordra amerikanska företag att minska sina koldioxidutsläpp alldeles oavsett vad motståndarna i amerikanska kongressen säger.

Beslutet kom bara timmarna efter invigningen i Köpenhamn och två dagar innan Barack Obama hämtar sitt fredspris i Oslo. Snacka om timing.

Tryck i frågan

EPA hänvisar till en dom i USA:s Högsta domstol från 2007 där man slog fast att växthusgaser faller under Clean Air Act och kan regleras av staten. Beslutet möter redan kritik, men Obama har åtminstone fått tryck i frågan och satt press på kongressen. Han har dessutom någonting med sig när han kommer till Köpenhamn i nästa vecka.

Samtidigt har den brittiske ekonomen Nicholas Stern kommit med en ny rapport som visar att klimatmålet faktiskt är möjligt. Om man utgår från det vedertagna målet att temperaturen inte får stiga med mer än två grader och att världen släpper ut 47 gigaton koldioxid. Då måste världen minska koldioxidutsläppen till 44 gigaton.

Ofattbara storheter, men från 47 till 44 låter åtminstone rimligt. Trots ljusglimtarna återstår en mängd problem i det decembermörka Köpenhamn:

De fattiga länderna vill ha hundra miljoner dollar för att kunna ställa om till en fossilfri framtid. Inte ens EU har kommit överens om hur man ska stödja de riktigt fattiga länderna. Det lär bli en fråga för det EU-toppmöte som börjar i morgon.

Frågan är hur man kan försäkra sig om att klimatstödet hamnar rätt och inte går till korrupta ledares extravaganser. Risken finns också att den rika världen styr över sitt bistånd från fattigdomsbekämpning till klimatstöd. På så sätt kan de enkelt köpa sig fria från eget klimatansvar, något som Sverige faktiskt redan gjort när man flyttat över biståndsmiljarder till klimatstöd.

Ihåligt klimatprat

Till sist handlar klimatmötet givetvis om vad den rika världen är beredd att offra på hemmaplan. Både Kina, USA och EU visar välvilja. Men det räcker ju med att gå till vårt eget land för att se hur ihåligt det klimatpratet egentligen kan vara.

Svenska statens energibolag Vattenfall släpper ut 100 miljoner ton koldioxid om året.

Och det är den svenska regeringen som satsar på alla tiders största motorvägsbygge förbi Stockholm.

De riktigt svåra klimatbesluten tar man på hemmaplan och inte i Köpenhamn.

EF