ÅSIKT

Framtiden handlar om nya – bra jobb

Jobbpolitik Sven Otto Littorin och Moderaterna fortsätter försöka skapa arbetstillfällen med skattesänkningar och subventioner. Men diskussionen om vilken typ av jobb som skapas saknas – jobbpolitiken borde handla om hur bra jobben är.
Foto: MAGNUS SANDBERG
Jobbpolitik Sven Otto Littorin och Moderaterna fortsätter försöka skapa arbetstillfällen med skattesänkningar och subventioner. Men diskussionen om vilken typ av jobb som skapas saknas – jobbpolitiken borde handla om hur bra jobben är.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Valet handlar om jobben. Det säger i alla fall arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som i går presenterade sin nya bok, ”Uppdrag arbete”. Han vill beskriva sammanhangen bakom den borgerliga jobbpolitiken. Ett inlägg i den gryende valrörelsen eller ett politiskt testamente, beroende på läsart.

–?Jag har skrivit den själv, förklarade arbetsmarknadsministern stolt.

Littorin har säkert rätt. Mona Sahlin upprepade Göran Perssons mål om en sysselsättningsgrad på 80 procent.

Enkelt och konkret, tyckte Sahlin själv.

Linjen ligger fast

Finansminister Anders Borg talade om jobbpolitik när han presenterade

mandatperiodens sista vårproposition. Linjen ligger fast.

Breda skattesänkningar och subventioner till den privata servicesektorn ska skapa arbetstillfällen, bara tiden får ha sin gång. Med en arbetslöshet på gränsen till tio procent och förra årets varselvåg i minnet måste varje politiskt program svara på hur arbetslösheten ska minska.

–?Det kan bara finnas ett politiskt mål, full sysselsättning, sa Littorin i går.

Värdeskapande jobb behövs

Höga målsättningar. Ändå räcker det inte. Politiken borde inte bara svara på hur många jobben blir, utan också hur bra de är.

Vilka möjligheter att utvecklas finns på de nya arbeten som växer fram? Vilken trygghet kan de skapa? Och – kanske framför allt – i vilken grad kan de nya jobben stärka välstånd och välfärd i samhället?

Om vi undantar statsministern, som beskriver höjd produktivitet som ett ”elitprojekt”, är svenska politiker märkvärdigt tysta i den frågan. I den brittiska valrörelsen låter det just nu en smula annorlunda.

Trots ekonomisk kris och nederlagsstämpel driver Labour en kampanj för tillväxt och utveckling, en industriell förnyelse. En miljon kvalificerade jobb, en aktiv industriell strategi och statliga insatser för att bland annat garantera tillgång till kapital för investeringar.

Jobbpolitik, men inte i Reinfeldts och Borgs lite uppgivna tappning. I stället handlar det om avancerad tillverkning och kvalificerade servicejobb. Och det från ett parti som stått symbol för vänsterns uppbrott från industrisamhället.

Sannolikt räcker det inte för en Labourseger den 6 maj. Men opinionssiffrorna pekar ändå på ett bättre resultat än någon räknat med för några månader sedan.

Till någon del beror det på att den brittiska vänstern nu talar om en näringspolitik som är större än finans- och servicesektorn. Om riktiga, värdeskapande, jobb.

Också den politiska oppositionen i Sverige har en del att lära.

IP