ÅSIKT

De ratas av regeringen

välfärdssamhälle? Personer med förslitnings- och arbetsskador, arbetslösa och industriarbetare som förlorat jobbet i den internationella krisen räknas inte in till det som Fredrik Reinfeldt kallar samhällsbärare.
välfärdssamhälle? Personer med förslitnings- och arbetsskador, arbetslösa och industriarbetare som förlorat jobbet i den internationella krisen räknas inte in till det som Fredrik Reinfeldt kallar samhällsbärare.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk. Ledarsidan driver opinion för jämlikhet, rättvisa, feminism och allas lika värde.

I går hade Anders Borg räknat igenom den rödgröna valplattformen. Ett ”vildvuxet skattehöjningsprogram”, är hans omdöme. Resultatet skulle enligt Borg bli lägre sysselsättning och sämre statsfinanser. Föga överraskande.

–?De rödgröna saknar en idé för hur man tar ansvar för hela Sverige, sa Borg.

Finansministerns uppdrag var att försöka lyfta upp den borgerliga valkampanjen på spåret och där är ledorden ansvar och jobbpolitik.

En annan bild framträder i den centerpartistiska reklamfilm som nu visas. Där drömmer unga människor om en ­tillvaro som arbetslösa bidragstagare. Filmen ska visa ett rödgrönt samhälle genom en centerpartistisk skrattspegel.

Felaktig människosyn

Resultatet blir ett annat. En hånfull fnysning åt människor som trots förlorad hälsa eller arbetslöshet gör anspråk på trygghet.

Samma känsla framkallade en del ministrar i sina spontana reaktioner på oppositionens förslag. Då handlade det inte om politiskt ansvar, utan om synen på människor.

Tydligast var Fredrik Reinfeldt.

På sitt självmärkvärdiga sätt påstod statsministern att människor ”i samtal över hela landet” sagt att det lönar sig för dåligt att arbeta. Att de rödgröna skattesänkningarna ”aldrig går till de som ­jobbar” och att det politiska slaget nu står om just dessa. Om ”samhällsbärarna”, som Reinfeldt uttrycker saken.

Grupper räknas bort

Smaka på ordet. Samhällsbärare. En utvald grupp som bär omgivningen på sina axlar. Som får samhället att fungera, för att ännu en gång låna statsministerns ord.

Till dessa samhällsbärare räknar inte statsministern den medelålders kvinnan som slitit ut sig i vården. Inte den pensionerade läraren som under sitt liv lärt hundratals barn att läsa och absolut inte den industriarbetare som år efter år ­producerat skatte- och exportintäkter, men som nu förlorat jobbet i den internationella krisen.

Samarbete är ledordet

Till samhällsbärarna räknas inte heller de unga som söker fotfäste på en ­arbetsmarknad av tillfälliga anställningar eller strävar efter en nystart i vuxenutbildningen. Där finns inte studenterna och inte de arbetslösa.

Finansminister Borg vill tala om ansvar, men det är kanske Reinfeldt som verkligen beskriver vad valet gäller.

Då handlar det om ifall politiken ska inrikta sig på att ge statsministerns samhällsbärare nya skattesänkningar i förhoppningen att de ska lyfta Sverige högre. Eller om vi alla ska bära samhället tillsammans.

Så skulle i alla fall välfärdssamhällets grundidé kunna uttryckas.

IP