Ledare

Styrelsekvotering inte hela lösningen

gubbfest? Volvos Leif Johansson presenterades i går som ny styrelseordförande i Ericsson. Männen är starkt överrepresenterade i bolagsstyrelser. Men könskvotering är inte hela lösningen för att få in fler kvinnor i maktens korridorer.
gubbfest? Volvos Leif Johansson presenterades i går som ny styrelseordförande i Ericsson. Männen är starkt överrepresenterade i bolagsstyrelser. Men könskvotering är inte hela lösningen för att få in fler kvinnor i maktens korridorer.Foto: Tomas Oneborg/Scanpix

4 MARS 2011. Bolagsstyrelser

”Feminism har aldrig handlat om att skaffa ett specifikt jobb åt en specifik kvinna. Det handlar om att göra livet mer rättvist för alla kvinnor. Inte om att grabba åt sig en större bit av den befintliga kakan. Utan om att baka en helt ny kaka”, skrev den amerikanska feministen Gloria Steinem.

Och det är väl det som gör det så komplicerat.

För i syfte att göra livet mer rättvist för alla kvinnor – kan man ibland behöva skaffa ett specifikt jobb åt en specifik kvinna. Och för att kunna baka en helt ny kaka – kan man ibland behöva grabba åt sig en större bit av den befintliga kakan.

Är emot kvotering

Vice ordföranden i EU-kommissionen, Viviane Reading, skrev i Dagens Industri att om inte andelen kvinnor i bolagsstyrelserna ökar, kommer EU att genomföra en kvotering. Sveriges jämställdhetsminister skrev inte under artikeln.

Nyamko Sabuni är emot kvotering.

När Norge som första land införde en styrelsekvotering 2003 höjdes röster om att det inte skulle gå. Med 4,8 miljoner invånare fanns det helt enkelt inte tillräckligt många kvalificerade kvinnor. ”Vi kommer behöva rekrytera eskortflickor” sa en vd till Dagens Naeringsliv. Så har det förstås inte blivit.

Inte tillräckligt effektivt

Lagstiftningen har däremot i hög grad gynnat en liten elit. Samma grupp av 70 norska kvinnor innehar i dag mer än 300 styrelseplatser. Kvotering av bolagsstyrelser är nödvändigt, men tyvärr förändrar det nog mindre än vad många hoppas.

För det första finns den verkliga makten inte hos styrelserna – de övervakar och ger råd. Vd:n och toppcheferna är de som driver företaget och de är nästan alltid män. Den norska styrelsekvoteringen har inte lyckats förändra detta. Ännu.

För det andra är en kvotering av just styrelserna inte en särskilt effektiv väg att skapa fler kvinnliga förebilder. Just männen och kvinnorna i styrelserna är inte de som syns – de ­dyker mest upp i medierna om de har gjort bort sig.

Missar jämställdheten

Att kvinnorepresentationen i bolagsstyrelserna är 22 procent säger ändå väldigt mycket om glastak och mansdominans i Sverige. Vi måste göra något åt det. Däremot är det farligt att lägga all vikt vid just styrelserna. Andelen kvinnliga professorer är 18 procent, trots att över hälften av dem som doktorerar är kvinnor. Men när universiteten misslyckas med sina jämställdhetsmål blir det inte samma ramaskri. Trots att detta ju faktiskt är statlig verksamhet.

Så ja, Nyamko Sabuni borde ha skrivit på den där debattartikeln, men vi behöver också en debatt om glastak som handlar om mer än bara bolagsstyrelser.

Det är inte där vi kommer att baka en helt ny kaka.