ÅSIKT

Irländarna flyr från kollapsen

"Ett decennium
av rekordtillväxt
har slösats bort”

störtdök I slutet av 1800-talet emigrerade mängder av irländarna till Amerika. Efter Irlands ekonomiska kollaps kommer nu en ny våg av emigranter. Det senaste året har cirka 60?000 flyttat till Australien, Kanada och Nya Zeeland.
störtdök I slutet av 1800-talet emigrerade mängder av irländarna till Amerika. Efter Irlands ekonomiska kollaps kommer nu en ny våg av emigranter. Det senaste året har cirka 60?000 flyttat till Australien, Kanada och Nya Zeeland.Foto: Foto: AP
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk. Ledarsidan driver opinion för jämlikhet, rättvisa, feminism och allas lika värde.

”Irländarna är på väg – igen” löd en rubrik i Boston Globe i början av året.

Tidningen överdrev naturligtvis, men något låg det i ironin.

Det moderna Boston skapades av irländska immigranter i slutet av artonhundratalet. När Irland nu efter finanskrisen har blivit en ö av zombiebanker, arbetslöshet och skelett till hus som ingen någonsin kommer att bo i, har många irländare åter börjat emigrera. Runt 60?000 flyttade till Australien, Kanada och Nya Zeeland bara det senaste året.

Oron stor trots mångmiljardlån

I måndags gav Irland upp motståndet mot att begära finansiell hjälp utifrån. Nyheten om räddningspaketet var tänkt att lugna finansmarknaderna. Det varade ungefär fram till lunch. Skulle problemen sprida sig till Portugal och framförallt den stora spanska ekonomin, kommer hela EU att skaka.

Irland har genomfört den hårdaste nedskärningspolitiken av alla. Men bantade välfärdsprogram och sänkta löner fick motsatt effekt. Ekonomin störtdök och underskottet blev bara större.

Bankräddningen har inte heller fungerat och slutligen gav regeringen upp. Nu kräver man inom EU att Irland ska höja sin rekordlåga bolagsskatt som ett villkor för hjälp. Anders Borg vill dock inte yttra sig. Att just yttra sig hade Borg däremot inga problem med när det gällde Lettland härom året.

Då kunde man tydligen glatt kräva nedlagda sjukhus och stängda skolor.

Borg väljer sina strider

Att däremot ställa krav på att Irland höjer en galet låg bolagsskatt, det går inte. Barnbidrag, pensioner och löner kan man tydligen ha åsikter om – men inte skatter.

Samtidigt skriver den svenska finansministern debattartiklar i Financial Times där han skissar på intrikata mekanismer för att straffa länder som inte sköter sina statsfinanser. Som om det hade kunnat förhindra problemen.

Irlands statsskuld var 25 procent av BNP före krisen: lägst i hela eurozonen.

Underskottet är inte en orsak till kollapsen, det är en effekt.

Bångstyrig ränta

Bankerna lånade ut som som om det inte fanns en morgondag, huspriserna i Dublin femdubblades, byggsektorn svällde till en åttondel av ekonomin, politikerna fortsatte sänka inkomstskatten och bubblan förvärrades av euron: Irland hade behövt en betydligt högre ränta än vad som för tillfället passade Tyskland.

Irland gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste. Men ett decennium av rekordtillväxt har i princip slösats bort.

Att den unga generationen nu börjar söka sig bort är kanske det allra mest tragiska.

KK