Ny kunskapspolitik för vänstern i fem punkter

Sverige behöver en ny kunskapspolitik. En som sträcker sig från förskola till universitet, som också innefattar den dryga hälft av varje årskull som inte går vidare till högskolan. Det brådskar för kristecknen är många. Det går sämre för de svenska eleverna i de internationella kunskapsundersökningarna. Och ungefär en femtedel av varje årskull går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. För dem väntar ett besvärligt arbetsliv.

Här har den svenska vänstern närmast abdikerat. Social­demokraterna har inte haft en fungerande kunskapspolitik under det senaste kvartsseklet. Den katastrofala kommunaliseringen av skolan drevs fram av Göran Persson som skolminister, hans efterträdare har inte efterlämnat några avtryck. Man låter sig lockas in i pseudofrågor kring ordning och reda och ålder för första betyg. Man saknar strategier för den avancerade yrkesutbildningen. Man urholkade finansieringen av högskoleutbildningarna. Mycket riktigt har man i dessa frågor lågt förtroende i väljarnas ögon.

Inget av detta har blivit bättre under de borgerliga regeringsåren. Vuxenutbildningen har skurits ned så att val som görs av 13- och 16-åringar (eller kanske oftare deras föräldrar) blir svårare att göra om i mer mogen ålder. Skolprestationerna fortsätter sin kräftgång medan skolkoncernerna skär guld med täljkniv. Utbildningssystemet stänger i allt högre grad till och sorterar ut i stället för att öppna horisonter och vidga möjligheter.

En socialdemokratisk kunskapspolitik borde sträva efter att utveckla alla människors produktiva förmågor. Den måste innefatta både de som läser vidare på högskolan och de som går ut i arbetslivet efter gymnasiet. Och den måste hänga ihop.

Ett program i fem punkter:

1. Återförstatliga skolan. Medge att kommunaliseringen var ett misstag. Skolan utbildar för en nationell arbetsmarknad och högre utbildning. Det finns inget egenvärde i lokala variationer.

2. Stoppa vinstuttagen i skolsektorn. Överskott ska återinvesteras i verksamheten. Det är helt orimligt att knappa skattepengar används för att berika skolkoncernernas ägare.

3. Förstärk den avancerade yrkesutbildningen. Här finns en god arbetsmarknad och bra jobb. Fokus på akademiskt kunnande får inte leda till att de kvalificerade arbetaryrkena negligeras.

4. Återupprätta vuxenutbildningen. Det ska alltid finnas en chans till för den som vill byta bana och börja läsa. De val man gör i tidiga tonår ska inte bestämma ens framtid.

5. Återställ finansieringen av högskoleutbildningen. Det skulle generellt öka kvaliteten, men vara särskilt betydelsefullt för dem som kommer ur icke-akademiska hem.