ÅSIKT

Fördela skolpengen efter elevers behov

”Utbildningsväsendet har insett att klass, kön och etnicitet påverkar resultaten”

Felsatsning Stockholms politiker vill ge löneförhöjning till de lärare som lyckas höja elevernas resultat. Men det vore bättre att låta pengarna gå till eleverna i stället, och framför allt till de elever som behöver pengarna bäst.
Foto: KATRIN JAKOBSEN
Felsatsning Stockholms politiker vill ge löneförhöjning till de lärare som lyckas höja elevernas resultat. Men det vore bättre att låta pengarna gå till eleverna i stället, och framför allt till de elever som behöver pengarna bäst.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Skolor med ”anmärkningsvärda” resultat kommer att ge ­lärarna löneförhöjning. I går ­berättade Stockholms grundskolechef Håkan Edman om denna nya lönesättning på fyra av Stockholms grundskolor. All heder åt lärare som lyckas lyfta resultaten, men att göra detta system till norm är inte helt ­problemfritt.

Skeva drivkrafter

Att bedöma en elevs utveckling är inte alldeles lätt. Den bästa bedömningen gör i regel läraren, som har daglig kontakt med sina elever. Nationella prov är ett långt mycket trubbigare instrument, men rimligtvis något man måste ta till om man ska jämföra skolors utveckling med varandra.

Risken för skeva drivkrafter blir uppenbar. Om de nationella proven blir inkomstgrundande för läraren riskerar de också att bli mer av målet med utbildningen, snarare än en metod för utvärdering av den.

I Stockholm har man förstått att det som ska jämföras är skolornas utveckling utifrån sina förutsättningar, inte slutresultat. Då blir det inte samma skolor i toppen som kammar hem lärarbonusarna varje år. Det nya systemet viktar för elevernas kön, hur länge de bott i Sverige och deras föräldrars utbildningsnivå. Utbildningsväsendet inser alltså att klass, kön och etnicitet påverkar resultaten.

Att lyfta upp dessa faktorer är välkommet. Det betyder att skolväsendet förstått att det fria skolvalet inte löser all den ojämlikhet de sociala faktorerna för med sig. Valfrihet i all ära, men det är bra att man har insett att ytterligare insatser krävs.

Olika förutsättningar

Men ska man justera orätt­visorna är det klokare att fokusera på skolpengen snarare än lärar­lönerna. Alltför få kommuner kopplar skolpengen till elevernas förutsättningar – flickan med två akademiker­föräldrar innebär samma pengar för skolan som den nyanlände flyktingpojken med en mamma som inte gått i skolan. Att behoven skiljer sig mycket kan ha stor inverkan på en skolas ekonomi.

I Stockholm införde man fritt vårdval för ett par år sedan, ­vilket ledde till en migration av vårdcentraler från fattiga områden till rika. Besöken gav ­samma pengar, och därför blev det mycket svårare för vårdcentralerna att stå sig i konkurrensen om de inte satsade på de friskare­ patienterna. Där har landstinget insett problemen och ­inlett ­arbetet för att vikta patient­pengen för sociala faktorer.

Skolpeng efter behov

En skolpeng som tar hänsyn till elevers olika förutsättningar vore en bättre åtgärd än lärar­löner som är kopplade till elevernas resultat.

Men Stockholms skolväsende har till slut förstått att de ­sociala skillnaderna ska tas på allvar. Synd bara att man landar i fel slutsats.

Björn Friden