ÅSIKT

Skamfläcken Guantánamo

skamligt Med Guantanamobasen skapade USA en laglös zon där i princip vem som helst kunde spärras in. Nu är det dags att stänga basen, och släppa tanken på att bekämpa terror med krig.
Foto: JERKER IVARSSON
skamligt Med Guantanamobasen skapade USA en laglös zon där i princip vem som helst kunde spärras in. Nu är det dags att stänga basen, och släppa tanken på att bekämpa terror med krig.
LEDARE

26 APRIL 2011. Wikileaks

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

En av de mest grundläggande principerna i en rättsstat är att varje person som anklagas för något ska få veta vad anklagelsen går ut på, och också möjlighet att försvara sig. Principen kallas ­habeas corpus, och härstämmar från 1200-talets England.

Den 13 november 2001, drygt två månader efter terrorattackerna mot World trade center, förklarade George W Bush att en ny ordning gällde. ”Illegala fientliga kombattanter”, per­soner som misstänktes stötta eller delta i al-Qaidas eller ­talibanernas krig mot USA, kunde sättas i fängelse utan åtal, utan rätt att försvara sig, många gånger utan vetskap om vad ­anklagelserna bestod i.

I januari 2002 öppnade fånglägret i Guantánamo bay på Kuba.

Skapade en laglös värld

Krigets lagar och folkrätten bygger på att det är stater som har konflikter med varandra. Så ser inte världen ut längre. USA:s reaktion på terrorattackerna den 11 september blev att bygga upp en värld utanför ­lagen. Guantánamo var en del av denna värld, så även det nätverk av hemliga fängelser och tortyrstationer dit fångar ­kunde slussas för att ­komma längre bort från det ­amerikanska rättssystemet.

Hölls fångna – av misstag

Andra länders ­agerande legitimerade det som skedde. Bland annat Sveriges, när två egyptiska medborgare lämnades över till CIA för vidaretransport till tortyr, eller när tre svenska medborgare med somalisk bakgrund utan rättslig prövning pekades ut för samröre med ­terrorister och fick sina tillgångar frysta.

Aftonbladet har nu genom ­Wikileaks fått tillgång till akter över 759 fångar i Guantánamo, av de totalt 779 som varit internerade där. Många av männen i Guantánamo hade stridit i kriget i Afghanistan, på tali­banernas sida. Andra hade kopplingar till al-Qaida, och ­hade deltagit i planering av terrorist­attacker. Av de 759 var minst 150 av dem som varit ­internerade på basen där av misstag, många av dem torterade och inspärrade under flera år.

Barack Obama gick till val på att stänga Guantánamo senast i januari 2010. Men fånglägret är fortfarande öppet, i dag finns 172 fångar kvar. En del har ställts ­eller ska ställas inför rätta. Drygt hälften, 73 personer, anses för farliga för att släppa ut. Däremot kan de inte få rättslig prövning eftersom bevisen mot dem inte håller i en vanlig domstol, ofta eftersom de utsatts för tortyr. En stor grupp, runt 50 personer, har helt enkelt ingenstans att ta ­vägen.

Krig löser inga problem

Efter 11 september sattes ­rättsstatens principer ur spel i USA och Europa. Fånglägret i Guantánamo är den främsta symbolen för de övergrepp som begåtts, och det pris världen fått betala. Det är dags att överge ­tanken att terror kan bekämpas med krig och rättslöshet.