ÅSIKT

Alla förlorar på dagens skolval

MÅSTE BLI BÄST Det kan låta pompöst, men Sverige måste bli bäst i klassen igen, både vad gäller elevers ­resultat och jämlikhet, skriver ledarskribenten.
Foto: GETTY
MÅSTE BLI BÄST Det kan låta pompöst, men Sverige måste bli bäst i klassen igen, både vad gäller elevers ­resultat och jämlikhet, skriver ledarskribenten.
LEDARE

14 MAJ 2011. Skolan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det fanns en gång en skola som var en av världens mest framgångsrika och världens mest jämlika.

I dag är Sverige enligt Skolverket ett av få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten i skolan har försämrats samtidigt.

Aftonbladets skolgranskning berättar om hur det fria skol­valet gjorde skolan till en sorteringsmaskin där fattiga skiljs från rika, högutbildade från ­lågutbildade, svenskar från ­invandrare. Vinnarna, åtminstone ekonomiskt, är friskolorna och förlorarna de kommunala skolorna.

A- och B-skolor

2000 var Sverige det EU-land som hade lägst resultatvariation mellan skolor. Bara nio procent av variationen mellan elevers skolresultat förklarades med skolors skilda förutsättningar. På drygt tio år ökade variationen i resultat med 140 procent.

I dag spelar dina föräldrars utbildning och inkomster en allt större roll för dina chanser att över huvud taget klara skolan. Förr kallades det klassamhället.

Enligt Anders Jakobsson, docent i utbildningsvetenskap på Malmö högskola, har Sverige nu fått A- och B-skolor. De motiverade eleverna från studievana och resursstarka hem samlas i A-skolor där man ägnar sig åt problemlösning och förståelse. Eleverna som blir kvar i B-skol­orna ägnar i stället lektionstid åt att reproducera enkla fakta.

Alla förlorar på det fria skolvalet i sin nuvarande form.

Öka resurserna

Den 90-talistiska formeln att valfrihet kan lösa alla problem känns överspelad. Det borde öppna för en konstruktiv debatt, bortom ideologiska låsningar och lösningar.

De flesta vet att det finns ­goda exempel på skolsystem i världen som förbättrats kraftigt på fem år. Oavsett BNP-nivå, världsdel och politiskt system.

Det går, även i Sverige.

Öka resurserna och fördela dem rätt, elever med sämre förutsättningar ska ges en ärlig chans. I dag används i genomsnitt bara sex procent av den ­totala skolbudgeten för att ­jämna ut sociala skillnader.

Se till att göra skolpengen progressiv. Enligt läroplanen ska skolpengen delas ut åt var och en efter behov, men i dag fördelar bara var fjärde ­kommun pengen med elevernas ekonomiska och sociala bakgrund i åtanke.

Sverige måste bli bäst

Kommunerna måste sluta ge en lika stor summa pengar för varje elev. Att vägra inse att eleve­rs behov ser olika ut, och att skolpengen i dag har stor ­inverkan på skolors ekonomi, är vansinne.

Den fria etableringsrätten på skolområdet borde avskaffas. Rätten att starta en ny friskola kan inte anses viktigare än kommuners ansvar för att skolsystemet verkligen fungerar.

Det kan låta pompöst, men Sverige måste bli bäst i klassen igen, både vad gäller elevers ­resultat och jämlikhet. Varför nöja sig med mindre?

Daniel Swedin