ÅSIKT

Klassamhället börjar i Björklunds b-skola

Dags att välja Synen på det fria skolvalet handlar om vilken sorts skola vi vill ha: en skola där ett fåtal drar ifrån eller en skola där de genomsnittliga resultaten höjs.
Dags att välja Synen på det fria skolvalet handlar om vilken sorts skola vi vill ha: en skola där ett fåtal drar ifrån eller en skola där de genomsnittliga resultaten höjs.Foto: andreas bardell
LEDARE

17 MAJ 2011. Skolan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det fanns en tid då internationella debattörer pratade gott om ”det svenska exemplet”. Det var vårt skolpengssystem man menade.

Men sedan hände något. Skolexperter tittade närmare på konsekvenserna av skolpengen, insåg dess rent destruktiva potential och drog öronen åt sig.

Sverige faller som en sten i de flesta kunskapsmätningar och enligt Skolverket lever vi nu i ett land där både de genomsnittliga resultaten och utbildningens likvärdighet sjunker.

Sociala arvet påverkar

Elevers försämrade resultat beror på att segregationen och klassklyftorna mellan skolorna ökar. Forskarna och Skolverket talar om en skola där elevers betyg i allt högre grad påverkas av det sociala arvet.

I dag berättar Aftonbladets skolgranskning om hur landet som en gång hade världens bästa och mest jämlika skola fått a- och b-skolor.

Orsaken är det fria skolvalet.

Motiverade elever från studievana och resursstarka hem samlas i a-skolor där man ägnar sig åt problemlösning och förståelse. När en skola förlorar sina välmotiverade och resursstarka elever blir undervisningen mer torftig. Eleverna som blir kvar i b-skolorna ägnar i stället lektionstid åt att reproducera enkla fakta.

De framtida konsekvenserna vågar man knappt tänka på.

Finns saker att göra

I går presenterade Finanspolitiska rådet sin huvudrapport för 2011. Enligt rådet tyder det mesta på att skolornas arbetssätt kommit att bli beroende av hur elevgruppen ser ut. ”Det är svårt att se hur regeringens reformer kan påverka denna utveckling i positiv riktning”, skriver man.

Men det finns saker att göra, här och nu. Öka resurserna till exempel.

Men prioriteringarna för regeringen är tydliga. Under en fyraårsperiod satsar man sju miljarder på förbättringar i skolan. Samtidigt lägger man 70 miljarder årligen på jobbskatteavdrag.

Om man vill komma åt segregationen kan ansvariga politiker ta och läsa läroplanen. Enligt den ska skolpengen delas ut till elever efter behov.

Skolpengen felfördelas

I dag fördelar bara var fjärde kommun skolpengen med elevers sociala och ekonomiska bakgrund i åtanke. I genomsnitt används bara sex procent av den totala svenska skolbudgeten för att jämna ut sociala skillnader mellan eleverna.

Finanspolitiska rådet, som av utbildningsminister Björklund knappast lär anklagas för att våra några flumnissar, menar att regeringen knappt gör något för att motverka den ökade segregationen i skolan.

I stället för att föra en politik där man ser till att alla skolor är lika bra konserveras ett system där fattiga skiljs från rika, högutbildade från ­lågutbildade, svenskar från invandrare.

Daniel Swedin